En undersökning av de utökade matematiktimmarnas effekt i grundskolan och förslag på hur kommande generationer ska lära sig matte. (pdf)

Tre av tio elever med upplevd familjeekonomi under medel får inte de läromedel de behöver i skolan, vilket gör att de får svårt att hänga med i undervisningen. Det visar en färsk undersökning av Läromedelsförfattarna. Resultatet visar på stora skillnader mellan elever med upplevd familjeekonomi över respektive under medel.

Enligt undersökningen får elever som upplever att de har det bra ekonomiskt ställt läromedel i större utsträckning än elever som upplever att de har det sämre ställt. (pdf)

Striden om landets friskolor är en strid om familjens rätt att välja utbildning åt sina egna barn. Det fastslår Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, apropå aktuella utredningar som på olika sätt vill inskränka möjligheten att bedriva exempelvis konfessionella friskolor.

Skolleasing, katederundervisning eller tankefigurer från neurokirurgiska kliniker? I del tre av Kvartals granskning om den ojämlika skolan svarar forskare, utredare, rektorer och politiker på vad de tror är bäst strategi för att vända den negativa utvecklingen för skolor i utsatta områden.

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan.

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner.

Skolhuvudmännen söker och använder bidraget för att stärka likvärdighet och kunskapsutveckling utifrån sina lokala behov. (pdf)

Många skolhuvudmän använder likvärdighetsbidraget till insatser på skolor där elever har svårare socioekonomiska förutsättningar, exempelvis genom satsningar på mer och bättre utbildad personal. Det visar Statskontorets utvärdering av bidraget.

Moderaterna säger sig oroas över bristande likvärdighet i skolan, men är inte beredda att göra någonting åt det. De måste lyssna på den omfattande kritik som riktas mot skolmarknaden, skriver Gunilla Svantorp (S).

Det är dags att granska skolans förändrade situation efter friskolereformen och skolpengens införande, skriver Gunnel Brydolf, pensionerad idrottslärare och specialpedagog.