En konkret insats som angriper ett av Sveriges största problem idag; bristen på integration och att allt fler unga inte klarar skolan och hamnar utanför samhället. Dessutom helt finansierad av näringslivet. Det är en insats som både ger studieresultat och öppnar dörrarna till arbetslivet.
Kommunala och fristående skolor ska bli skyldiga att erbjuda elever läxhjälp, föreslår regeringen. Det främsta syftet är att hjälpa elever i årskurs 4–9 att nå kunskapsmålen.
Kompisar, tv-serier, mobilen – det är mycket man hellre vill göra än att plugga när man kommer hem från skolan. Möjligheten att köpa läxhjälp med rutavdrag har skapat en stor marknad med läxhjälpsföretag som marknadsför sig hårt. Men många skolor erbjuder också läxhjälp – gratis. Vi har besökt Högastensskolan i Helsingborg.
TTELA hälsar på vid en fransklektion på Dalboskolan. – Här i franskan får vi glosor och meningar i läxa. De hör ihop med kapitlet som vi läser på lektionen, säger Emelie Jansson som går i nian.
– Det finns inget i lagen som reglerar läxor, men det är vanligt att lärare ger hemuppgifter av olika slag, säger Ulrika Lundqvist på Skolverket. Nu tar verket fram stödmaterial fram för lärare.
Finska lärare följer upp de läxor de ger och diskuterar dem i klassrummet. Det görs betydligt mer sällan i Sverige och Norge, vilken delvis kan förklara skillnaderna i ländernas kunskapsresultat. Det visar en forskningsrapport.
Finns det stöd i forskningen för att läxor förbättrar inlärningen? Lärarna Stefan Wennberg och Magnus Blixt debatterar läxornas vara eller icke vara. (webb-tv)
Det är hög tid att höja ambitionerna för den svenska skolan. Vi är beredda att göra stora investeringar för att vända de fallande skolresultaten och stärka likvärdigheten. Läxhjälp för alla barn, i stället för läx-rut till några, är ett viktigt steg på vägen. Det skriver Hannah Bergstedt (S), och Sven-Erik Bucht (S), i en debattartikel.
Ibland står debatten så till den grad stilla att man kan återanvända flera år gamla texter. Ett exempel är läxdebatten som nu blossat upp efter en del debattinlägg, skriver ledarskribenten Sanna Rayman.