Ilskan i Frida Engmans replik på min debattartikel ”Obalanserat om nya läromedel” går inte att ta miste på. En ilska som måhända springer ur vetskapen om att det ändå ligger något i kritiken. Det skriver skoldebattören Rolf Ekelund i slutreplik.

Barnen och ungdomarna ska längta till skolan, inte bara för att träffa kamrater utan framför allt för att inhämta kunskaper och lärdom. De senaste decenniernas skolpolitik har misslyckats. Nya skolreformer måste nu till för att eleverna åter ska kunna uppleva undervisningen som meningsfull. Inled med att kvalitetssäkra skolans digitalisering samt att helt sonika ta bort…

Ilskan i Frida Engmans replik på min debattartikel ”Obalanserat om nya läromedel” går inte att ta miste på. En ilska som måhända springer ur vetskapen om att det ändå ligger något i kritiken, skriver Rolf Ekelund, medlem i organisationen Läromedelsförfattarna.

Läromedelsförfattarna har som förbund ingen åsikt om huruvida det ena är bättre än det andra, utan tror liksom de flesta lärare och elever att båda är bra, och kompletterar varandra. Något vi däremot reagerar starkt på är beskrivningen av kopieringsersättning och våra stipendier, eftersom det är en grovt felaktig beskrivning som ges, skriver Frida Engman,…

Skolornas beställningar av läromedel inför nästa läsår är redan på gång. Möjligen kan den pågående debatten i någon mån påverka inköpen i positiv riktning. Men bara på marginalen, skriver skoldebattören Rolf Ekelund.

Det är ett stort underbetyg till Sverige som kunskapsnation när lärare inte ens kan köpa in de nödvändigaste läromedlen, menar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

23 forskare inom it- och utbildningsområdet gick i december till hårt angrepp mot Gustav Fridolin och läromedelsutredningen i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Regeringens utredare Gustav Fridolin tror att ­Läromedelsutredningen kommer att göra stor skillnad­ i svensk skola. Läromedel har varit bortglömda, när de i stället borde vara en självklar del av den pedagogiska infrastruktur en lärare ska ha tillgång till.

För NO-läraren Emma Johansson är den tryckta läroboken omistlig. Här berättar hon varför hennes yrkesskicklighet kommer bättre till sin rätt när hon har en lärobok att utgå från och varför det inte funkar lika bra med enbart digitala läromedel i hennes klassrum.

I en alltmer digitaliserad skola kämpar tryckta läroböcker i motvind. Men frågar man lärarna vill de flesta använda böcker i undervisningen. Nästan två av tre, 58 procent, anser att läroböcker är ”mycket viktiga” för elevernas kunskapsutveckling. Det visar en undersökning från Läromedelsförfattarna.

Läromedlen i den svenska skolan innehåller fakta som inte är aktuell och har en omodern syn på såväl feminism som klimat- och hbtq-frågor.