Engelbrektslyftet – Engelbrektsskolans egna kollegiala lärarlyft, är inne på fjärde året. Skolan har byggt upp en struktur där förstelärarna på skolan är pedagogiska lärledare som handleder kollegor i utvecklingsfrågor för att skapa samsyn och mer kollegialt och kollaborativt arbete på skolan.

Falkenbergs kommun vill öka sin lärarkompetens inom svenska som andraspråk. I en samlad satsning har man bestämt sig för att kompetenshöja en grupp lärare som efter tre terminers halvtidsstudier kommer att bli behöriga att undervisa för åk 7-9 i svenska som andraspråk. Högskolan Väst står för genomförandet.

Om regeringen var mer långsiktig i sina beslut skulle satsningen Lärarlyftet fungera betydligt bättre för lärare, huvudmän och högskolor/universitet.

Folkbildningsrådet vill avsätta 195 miljoner kr för ett lärarlyft i folkhögskolan.

För få deltagare och krympande statsbidrag – satsningen Lärarlyftet 2, som med hjälp av specialgjorda kurser ska hjälpa lärare att vidareutbilda sig och bli behöriga i fler ämnen, går knappast som på räls.

Huvudmän kan i dag i princip tvinga lärare som vill ta del av lärarlyftet att gå ned i arbetstid. Nu öppnar utbildningsministern för att ändra reglerna. Men inte förrän i slutet av nästa år.

Om skolornas huvudmän ställer villkor som gör det svårt för lärare som inte vill gå ner i arbetstid att vidareutbilda sig genom lärarlyftet så kan det bli aktuellt att se över regelverket. Det svaret ger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Barn- och utbildningsnämnden måste satsa på fler behöriga lärare som kan undervisa i svenska som andraspråk, fler behöriga och legitimerade lärare inom grundskolan och en tydlig organisation för lärarlyftet. En ny revisorsrapport visar på bristerna.

Numera ska alla lärare som arbetar på fritidshem ha behörighet i ett annat ämne. Ett sätt att skaffa sig behörighet är att gå Lärarlyftet.

Lärarlyftet måste förlängas. Det är en rimlig konsekvens av att särskolan får längre tid på sig att skaffa behörig personal, anser Lärarförbundet. Men regeringen tvekar.

En stor del av lärarna saknar behörighet i de ämnen de undervisar i, men alla kommer inte hinna utbilda sig via Lärarlyftet innan satsningen upphör. Om inte regeringen satsar mer på Lärarlyftet riskerar behörighetsreformen att haverera, säger Eva-Lis Sirén.

Det går trögt med det så kallade lärarlyftet som ska ge lärarna rätt utbildning så att de blir behöriga och får sin legitimation. Många utbildningsplatser står tomma när terminen nu drar igång igen.