Månlandningen, Elvis död och 9/11. Konspirations­teorier är inget nytt fenomen, men i dag får de näring och snabb spridning på nätet. Christian Bruces elever granskar de mest kända.

De förenklar vår värld och skapar gemenskap. Två forskare förklarar vilka mekanismer som gör att vi går på alternativa fakta.

Journalistiken är viktigare än någonsin, menar Jenny Sköld. Med ett nytt verktyg vill hon vässa elever i källkritik.

Flera tidningar gick på bluffen. Torbjörn Strömberg och hans elever byggde en runsten och la ut en annons på Blocket.

Genom att jämföra artiklar från olika medier – både etablerade och alternativa – tränar Mats Anderssons elever på att bedöma hur källorna valt att vinkla verkligheten.

Bland unga mellan 16-25 år är Facebook en viktigare nyhetskälla än tv, radio och tidningar, visar en undersökning från Internetstiftelsen.

När vetenskapliga fakta avvisas med en axelryckning, och det får gehör hos allmänheten, har vi större problem än vi vill tänka på. Vi ser sådana tecken i USA men också i Europa och i Sverige, skriver universitetslärarna och studenternas fackliga organisationer.

Den digitala revolutionen har baksidor som kan bli ödesdigra. Därför bör källkritik vara ett eget ämne i grundskolan, skriver Stefan Eklund, chefredaktör, Borås Tidning, Anna Lindberg, vd, publisher och ansvarig utgivare Östgöta Media AB, Mikael Rothsten, redaktionschef och ansvarig utgivare, NWT och Marie Johansson Flyckt, ansvarig utgivare, Hallpressen.

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda blir allt vanligare. Ofta byggs trovärdigheten upp med hjälp av bild och film. Nu har Statens medieråd tagit fram ett skolmaterial som ska stärka barns och ungas ”visuella läskunnighet”, värna demokratin och bidra till att förebygga våldsbejakande extremism.