Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat den första Bildningsöversikten, som ger en helhetsbild av utvecklingen inom ministeriets förvaltningsområde under de senaste årtiondena. Den senaste perioden som inleddes på 1990-talet kännetecknas av att inlärningsresultaten har försämrats, utvecklingen av finländarnas utbildningsnivå har avstannat och de offentliga bildningsinsatserna långsamt har minskat.

Finländarna var tidigare bland världens högst utbildade folk. Sedan satsade Finland på yrkesutbildning i stället för högskolestudier och nu blir det allt svårare att hävda sig i konkurrensen.

När jag besökte Börje skola hade de nyligen haft invigning av uteklassrummet. Nyfikenheten hos mig var stor. Varför har det byggts ett utomhusklassrum och hur ska det användas? skriver Anna Sjölin, webbredaktör grundskolan.

Den som ska skriva högskoleprovet i höst får räkna med att bli visiterad - med en metalldetektor.

With budgets and enrollment crashing, some schools cut humanities in favor of ‘workforce needs’.

Finansministeriet kom med ett förslag om att introducera terminsavgifter för högskolestuderande. Terminsavgifterna kunde öka högskolornas resurser och trygga en fortsatt hög utbildningsnivå.

I dag är våra högskolor, utöver studentkårs- och hälsovårdsavgiften, gratis för alla finländare. Men i framtiden kan det hända att man måste betala mer för sina studier: Finansministeriet föreslår att en terminsavgift införs.

Søkere som ikke kommer inn på høyere utdanning, skal få en ny sjanse gjennom en opptaksprøve, foreslår utvalg – som ser til Sverige. Men studentene liker ikke forslaget.

Fjern alle tilleggspoeng, ta bort muligheten til å forbedre karakterer etter videregående og innfør i stedet en opptaksprøve. Dette foreslår et offentlig oppnevnt utvalg som i dag leverte sin innstilling til Regjeringen.

I föreliggande rapport har Faugert & Co Utvärdering på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en analys av svensk högre utbildning jämfört med flera andra länder ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. (pdf)

Sverige har länge varit en ledande utbildnings- och forskningsnation. Men dessvärre har vi inte vårdat denna position på senare år. För att återupprätta Sverige som ledande kunskapsnation krävs nu reformer, menar experter.

Hur vill utbildningsminister Mats Persson (L) använda makten över högskolor och universitet? Och vad innebär det paradigmskifte som den nya högerregeringen så ofta talar om på det området? (webb-radio)