Lärosätenas styrning och ansvarsfördelning över ämneslärarutbildningen måste bli tydligare för att öka kvaliteten. Det är en av de viktigaste slutsatserna som Riksrevisionen lyfter fram i sin nya granskning.

I den här rapporten till ESO undersöker Kjell Nyman hur utvecklingen av digitaliseringen ser ut på svenska universitet och högskolor. Genom en litteraturgenomgång, en analys av registerdata, enkäter och intervjuer visar författaren hur digitala verktyg används, och kan användas, för att öka undervisningens kvalitet och förbättra högskolepedagogiken. (pdf)

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till den nya ESO-rapporten ”Uppkopplad utbildning”.

Granskningen visar att styrningen fungerar olika bra på de tre lärosätena. För att bidra till en ökad kvalitet i ämneslärarprogrammen och KPU behöver de därför i olika grad tydliggöra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och i högre utsträckning ta tillvara studenternas erfarenheter i styrningen. (pdf)

Utbildningarna till högstadie- och gymnasielärare har länge fått kritik för bristande kvalitet. En förbättrad styrning med tydligare ansvarsfördelning, bättre samordning och ökat studentinflytande skulle motverka dessa brister, visar Riksrevisionens granskning.

Lärosätenas styrning och ansvarsfördelning över ämneslärarutbildningen måste bli tydligare för att öka kvaliteten. Det är en av de viktigaste slutsatserna som Riksrevisionen lyfter fram i sin nya granskning.

Det räcker inte att universitet och högskolor får extra resurser för att ta emot fler studenter så länge resurserna per student fortsätter att minska. Om kvaliteten i högre utbildning ska kunna säkras måste lärarna få förutsättningar att bedriva riktigt bra undervisning. Såväl regeringen som lärosätena själva har här ett stort ansvar, menar Mats Ericson och…

Det blir inget högskoleprov alls i år men minst tre nästa år – hoppas högskoleministern. Det uppdraget ger regeringen till Universitets- och högskolerådet efter beslut i dag. Men kritiken växer mot att provet ställts in även i höst.

Till hösten 2021 kan den första kullen färdigutbildade polisstudenter vid Malmö universitet ta ut en högskoleexamen i polisärt arbete. Detta innebär att även studenter på polisutbildningen får möjlighet att läsa vidare mot kandidat- och masterutbildning och forskarutbildning.

Vi undersöker hur resultaten på högskoleprovet påverkar ungdomars val att läsa på högskolan och vad de väljer att studera. (pdf)

Ungdomar som får högre resultat på högskoleprovet läser oftare på högskolan och väljer inriktningar som är svårare att komma in på. Barn till högskoleutbildade föräldrar förändrar framförallt var och vad de läser, medan ett högre provresultat ökar chanserna att överhuvudtaget läsa på högskolan för barn till lågutbildade föräldrar. Det visar en ny rapport från IFAU.

I boken ”Genusdoktrinen” hävdar Ivar Arpi, ledarskribent på SvD, och Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik, att regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering av universiteten drivs av genusaktivister som får gehör för extrema idéer. (webb-radio)