Den svenska gymnasieskolan har ett överhängande problem som inga reformer hittills lyckats råda bot på. Varje år lämnar var fjärde elev gymnasieskolan utan fullständiga betyg trots att en fullföljd gymnasieutbildning är avgörande för ungdomars framtida möjligheter.
Om ett par veckor så lyfter planet med nio elever från Bobergsgymnasiet med slutdestination Ridgewood, USA. Det vill säga platsen för årets Global Classroom-konferens.
På gymnasiet går eleven från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. Lärarförbundet har under det gångna året bearbetat och uppdaterat föbundets gymnasiepolitiska program ”En gymnasieskola för alla” .
När niondeklassarna väljer gymnasieutbildning är det bara sex procent av föräldrarna som råder dem att läsa ett yrkesprogram, visar en undersökning. Motiveringen är att yrkesprogram begränsar valen för eleverna. Det är anmärkningsvärt, eftersom yrkesprogrammen i många fall leder till jobb direkt och ger en bra lön, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.
14 lärare som har slutat inom loppet av ett halvår. Så ser verkligheten ut för några elever på Jensen gymnasium i Helsingborg. Nu oroar de sig för framtiden.
"Vi måste sikta på en skola i världsklass och lärarnas situation är en viktig och avgörande pusselbit. Om de får rätt förutsättningar och verkligen värderas för sina insatser kommer svensk skola att kunna ta ett stort steg framåt," säger gymnasieminister Aida Hadzialic.
I höstas infördes ett fjärde tekniskt år vid Kullagymnasiet i Höganäs – och nu har utbildningen fått bidrag från Skolverket fram till läsåret 2019/2020. Efteråt kan eleverna titulera sig gymnasieingenjör."Att få den här möjligheten är underbart", säger eleven David Olsson.
Mycket arbetsplatsförlagd utbildning och över huvud taget nära samverkan med företagen. Det nya fjärde året på Realgymnasiet i Norrköping gör eleverna till gymnasieingenjörer med hög anställningsbarhet.