Jonas Waxlax är lärare med ansvar för säkerheten på Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Han tycker att det finländska systemet ger ökad trygghet.

Röda pölar flyter ut över marmorgolvet. En lärare skriker hysteriskt och tre andra ser ut att ha otäcka skador. Men den här gången är det bara övning.

Utrym skolan och ta in vakter! Ledningen agerade resolut efter det våldsamma bråket utanför Väsby nya gymnasium. Nu har lugnet återvänt, men det kan ta tid att reparera skolans rykte.

”Utmärkelsen är en respons på det arbete vi gör. ” Det säger Ulrika Wiklander, lärare vid SKF Tekniska Gymnasium – skolan som idag belönades med utmärkelsen Årets Erasmus+aktör för sitt framgångsrika arbete med europeiska utbyten inom yrkesutbildning.

Näringslivet har tröttnat på att gymnasieskolan saknar relevans för behoven på dagens och framtidens arbetsmarknad. ”Näringslivets röst måste höjas. Därför tillsätter vi nu Gymnasiekommissionen”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv.

Samverkan mellan näringsliv och skola är en viktig del av undervisningen på Gislaveds Gymnasium. Gränsen mellan världarna blir mindre definitiv när eleverna tidigt får komma i kontakt med olika yrken och företag.

För att öka säkerheten för elever och personal införs frivilliga, slumpmässiga drogtester på de kommunala gymnasieskolornas yrkesprogram.

Elevstatistik och föräldraröster om en årskulls väg genom det svenska skolsystemet. Undersökningen visar en oroande bild: En ny version av klassamhället grundläggs i skolan. (pdf)

På ekonomiprogrammet på Eksjö Gymnasium är samverkan med näringslivet en viktig del i undervisningen. Teoretiska lektioner varvas med studiebesök, iscensatta arbetsintervjuer och uppdrag för lokala företag.

Nu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

Flera kommuner går redan nu före rikspolitikerna och inför högskolebehörighet på yrkesprogrammen – utan att anställa fler lärare och utan kostnadsökningar.

Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.