Oroväckande. Men inte förvånande. Så regerar några skoldebattörer på Lärarförbundets undersökning. "Det kommer som ett brev på posten när man flyttat över makten i skolan till elever och föräldrar", säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men när lärarna på Cederbergskolan i Krokom ­slutade skrika hände något. Arbetsklimatet förändrades och alla elever går ut med gymnasiebehörighet.

Det går att minska hot och våld mot lärarna. Men det krävs mer resurser, menar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. "Vi måste få politikerna att fatta att det inte går att spara på barn och unga", säger hon.

Lärare ska aldrig behöva finna sig i att bli slagna, rivna eller spottade på. Oavsett hur unga barnen är. Det säger Terje Adkins, Lärarförbundets huvudskyddsombud i Göteborg. "Oavsett när det inträffar ska man ta signalerna på allvar", säger han.

Slagsmål varje dag på fritid, knytnävsslag i magen och föräldrar som hotar med att anmäla till Skolverket. Här svarar experten på era frågor!

Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från ­Lärarförbundet.

Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från ­Lärarförbundet.

Rapport om lärares utsatthet för hot och våld i fritidshem, förskoleklass och grundskolan årskurs 1-6. (pdf)

Varannan lärare i förskoleklass, fritidshem och årskurserna 1-6 har utsatts för fysiskt våld av elever. Det visar rapporten "Håll käften kärring" som Lärarförbundet släpper i dag.

I nya podden Lärarrådet berättar Maria Wiman, lärare i svenska om misstagen som hon själv gjorde som nyexad.

Elever på landsbygden och mindre orter underpresterar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Skillnaden mellan storstad och landsbygd är så stor att den motsvarar 1–2 skolårs inlärning i ämnena matematik och naturkunskap.

Lærere og elever opfatter teknologiforståelse som en vigtig og relevant faglighed i folkeskolen. Og de peger på en række karakteristika ved undervisningen, der fremmer læring og motivation for teknologiforståelse. Forsøgsskolerne oplever dog, at det er udfordrende at arbejde med en ny faglighed.