Varför fritids är en fråga som kan ställas ur många olika perspektiv? Varför ska vi ha fritidshem ur ett samhälleligt perspektiv? Ur ett Föräldraperspektiv? Ur barnets? Ur ett utbildnings eller utvecklingsperspektiv? Det skriver Hadar Nordin.
Karin Carlsson och Maria Kärnbo Johansson på Skee fritidshem har besökt utbildningsdepartementet för att prata om hur situationen på ett fritidshem ser ut.
Kompetensutveckling. Äntligen en satsning på fritidspedagogerna! Men varför kom så få till utbildningen? De sex fritidspedagogerna i sal C377 på Malmö högskola är nöjda, fast de borde vara tjugo.
Lärarnas tidning och andra använder termen fritidspedagog på ett omedvetet sätt, skriver Monica Hansen Orwehag, fil doktor och universitetslektor i pedagogik.
Stora barngrupper, låg personaltäthet, lokaler som inte är anpassade för verksamheten och brist på planeringstid. Det upplevs som de största problemen på landets fritidshem, enligt en färsk enkätundersökning.
Lärarförbundet på Fritidshemmens dag presenterat en undersökning där 3 800 lärare i fritidshem svarat på frågor kring arbetsmiljön. Resultaten visar att genomgripande åtgärder är helt nödvändiga.
Skolverkets jämförelsetal är ingen upplyftande läsning. Förutom att allt fler föräldrar vill ha sina barn i fritidshemsverksamheten. På ett år har inte mindre än 14 656 barn fått en plats på ett fritidshem. Nu är 411 255 barn inskrivna.
Det saknas fortfarande behörig personal vid fritidshemmet på Kullstaskolan i Hammarstrand. Det medger skolledningen i sitt svar som nu lämnats på det larm om brister vid skolan som påtalats av skolans skyddsombud.
Det som i vardagligt tal kallas fritidsklubbar eller mellanstadiefritids heter enligt skollagen Fritidshem eller Annan pedagogisk omsorg. Den största skillnaden är om barnen är inskrivna eller inte i verksamheten. Fritidshem och Annan pedagogisk omsorg regleras under kapitel 14 och 25 i skollagen.