Personalen på Igelboda skolas fritidshem i Nacka kände frustration över hur arbetet bedrevs. Våren 2009 började ett utvecklingsarbete som förändrade deras syn på lek. "Barn som är bra på lek har lätt för att umgås med andra och förstår och accepterar skolans organisation och krav", säger fritidspedagogen Per Wetterblad.  

Den största skillnaden mellan finska eftis och svenska fritidshem är att eftis oftast inte har något samarbete med skolan. Den största likheten är närheten mellan barn och personal.

Vi ser en ökad institutionalisering av barndomen i dag, menar den norska forskaren Maria Øksnes. De vuxna tänker bara på vad barnen kommer att ha användning för i framtiden, inte på det liv barnen lever i dag, säger Maria Øksnes.

Fem frågor till forskaren Ann Ludvigsson som tillsammans med kollegan Carin Falkner skrivit rapporten ”God kvalitet i fritidshem – Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa” på uppdrag av Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

Fritidspedagogik eller fritidshemspedagogik, vilket begrepp beskriver bäst den verksamhet som pågår i fritidshemmet i dag?

Att säga något generellt om hur det ser ut på svenska fritidshem i dag är svårt. Det skiljer sig så från skola till skola. Visst kan man plocka fram siffror och genom statistik visa hur många barn och anställda det finns i en viss verksamhet, men även om siffrorna säger en hel del säger de…

– Min måttstock är att tänka på om jag skulle vilja ha mina egna barn i verksamheten. Är svaret nej får man göra något annorlunda, säger Maria Ravn på Eldsberga fritidshem i Halmstad.

Fritidsledaren Annelen Olsson Lundgren i Helsingborg har jobbat 29 år inom barnomsorgen, och sett grupperna växa och kraven på lärande bli större. – Visst har det blivit tuffare. När jag började i gamla parkleken var vi betydligt fler vuxna. Nu är vi tre anställda här på fritidshemmet, konstaterar hon.

Många barn och få vuxna på fritidshem skapar oro hos föräldrarna. Helsingborg ligger fortfarande i bottenskiktet i landet och är sämst i Skåne.

Behörighet, lärarlegitimation och fritidspedagogikens betydelse för elevernas utveckling. Det stod i fokus under seminariet "Fritidspedagogiken lever" i Stockholm.

Under fyra terminer har fritidspedagogen Annika Viklund och tre av hennes kollegor arbetat med utvecklingsarbete på Nyköping kommuns 24 fritidshem.

Vad vet vi om fritidsbarns vardag? Alltför lite, tycker forskarna Anna Klerfelt och Björn Haglund. Med hjälp av kamera och bandspelare har barn berättat för dem om meningen med fritidshemmet.