Det räcker inte att ta del av forskningsresultat eller att lyssna på intressanta föreläsare. För att praktiken ska förändras krävs att lärare kollektivt och aktivt söker ny kunskap och utvecklar förmågan att tänka själva.

Politikerna jublar men flera forskare slår bakut. Det handlar om evidensbasering, en metod hämtad från sjukvården som nu gör sitt intåg i skolan.

Forskningen handlar bland annat om metoder för att förebygga barns och ungdomars psykiska hälsa i förskola och skola. Satsningen är ett samarbete mellan FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Som forskare tar det emot att tillstå det. Ändå måste det sägas. Alla forskningsresultat är faktiskt inte så väl vetenskapligt grundade som man kanske skulle förvänta sig.

Barns delaktighet i barnkulturen var temat under Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium på Stockholms universitet.

Framgångsrika rektorer avancerar ofta och blir områdeschefer och skolchefer. Det visar forskning från Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.  

Barn har många tankar kring om vad hållbar utveckling är och hur man ska lösa problemen. Om man söker svaren tillsammans med dem blir lärandet mer meningsfullt, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Tankar och funderingar kring vad som skapar framgångsrika skolor och skolsystem. Medverkande bla Pasi Sahlberg, Jan Håkansson och Helene Ärlestig.

Utbildningsminister Jan Björklund presenterade i förra veckan på DN Debatt vad som tycks vara huvudlinjerna inför nästa forsknings- och innovationsproposition. Det är bra att ministern lyfter dessa frågor till debatt. Den kommande propositionen handlar om mycket skattepengar och är central för Sveriges framtida välfärd och utveckling. Därför är det viktigt att förslagen diskuteras ordentligt och offentligt.

Tillsammans med flera andra organisationer föreslår SKL ett nationellt center för att stärka kopplingen mellan forskning och skola. Syftet är att främja arbetssätt i förskolan och skolan som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.