En del skoldebattörer vill vrida tillbaka klockan och återskapa en pluggskola. Men hur långt tillbaka i tiden vill de gå? Det frågar sig debattören Rolf Ekelund.
Så länge normerna ligger kvar som en våt filt över vårt samhälle och kilar fast oss i roller vi inte själva valt, finns ingen anledning till jubel, skriver Maria Wiman om internationella kvinnodagen.
Det läggs för lite resurser på lärarubildningar. Lundagårds utbildningpolitiska krönikör Alexander Johansson anser att det är dags att kvaliteten höjs.
Om vi ska kunna stoppa mäns våld mot kvinnor, måste vi börja med att stoppa pojkars våld mot flickor som är minst lika omfattande, skriver socialdemokraterna Tara Twana, David Persson och Emma Lindblad.
Då ska jag fostra framtidens kloka, öppna, medvetna och ödmjuka världsmedborgare. Den tanken skänker faktiskt en smula tröst mitt i allt det nattsvarta, skriver Maria Wiman i en krönika.
I dag görs alldeles för lite från våra folkvalda för att förändra det system som sakta men säkert ödelägger svensk skola, skriver en grupp nyblivna lärare och lärarstudenter.
Att råda en elev utan något intresse för samhällsfrågor, utan studievana eller läsförmåga att gå Samhällsvetenskapligt program är lika vårdslöst som att råda en överviktig, otränad 15-åring utan bollsinne att gå ”all in” och satsa på en karriär som fotbollsproffs, skriver läraren Filippa Mannerheim.
Först skapade politikerna friskolesektorn, sedan blev de rika på den. Och så fortsätter det. Men vinsterna är inte det värsta, utan att svaga elever och kommunala skolor skadas av systemet, skriver debattören Ivar Arpi.
Maria Wiman skriver om den fruktansvärda utvecklingen i Ukraina och hur man som lärare behöver ta ansvar för att tala med eleverna om det på rätt sätt.
Ett rikt civilsamhälle främjar tillit och tillgodosedda medborgare. Trots detta är inte kunskap om det svenska föreningslivet inkluderat i kursplaner varken för grundskolan eller gymnasieskolan. Det skriver Markus Selin (S).