Miljardsatsningar, utredningar och politiska löften. Trots det har skolresultaten i de utsatta områdena svårt att lyfta. Det behövs ännu mer pengar, menar skoldebattören Per Kornhall.

Pojkarna brukar pekas ut som betygsförlorarna i den svenska skolan. Men i de utsatta områdena är det flickorna. På varannan skola i Lärarens undersökning har flickorna lägre gymnasiebehörighet än pojkarna.

Skolorna med sämst resultat i fjol har lagts ned. Tveksamt om det får positiva effekter, menar forskaren Jonas Larsson Taghizadeh.

På Gårdstensskolan i Göteborg klarar sex av tio nior inte gymnasiebehörigheten. Men de är inte ensamma. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet i utsatta områden, visar Lärarens granskning.

De reviderade kursplanerna för grundskolan ger lärarna mer utrymme för att använda sin professionalitet och goda omdöme. Det gäller inte minst vid betygssättning där kunskapskraven har blivit mindre detaljerade. (s. 4-5)

Kritiken växer mot förslaget att skapa ett gigantiskt matematikämne på gymnasiet. Många lärare befarar att eleverna kommer välja bort högre kurser för att inte riskera sänkta betyg. Trots att deras farhågor bekräftas av Skolverkets egen betygsstatistik står myndigheten på sig.

Ämnesbetyg kommer att ersätta kursbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux från den 1 juli 2025. "Jag är i grunden positiv men det finns fällor att se upp med," säger Cecilia Sjöström, rektor på Teknik&Servicegymnasiet i Älvsjö utanför Stockholm.

Lärarna ska få större frihet med nya betygskriterier i stället för kunskapskrav i grundskolan. Bedömningsforskare tror inte att det kommer att hjälpa mot vare sig betygsinflation eller bristande likvärdighet. Och läraren Fredrik Sandström varnar för ökade påtryckningar från elever, rektorer och vårdnadshavare.

Elever med svaga betyg från grundskolan har goda chanser att klara gymnasieskolan – förutsatt att de väljer rätt program. "Låga betyg behöver inte vara lika med ett misslyckande", säger Skolverkets Christina Sandström

Debatten om kommunala och fristående skolors resultat gör det lätt att tro att skillnaden ligger i huvudmannens leverans – att en skola med höga betyg är en bra skola. Lärarförbundets nya rapport visar att det inte är hela sanningen, en tydlig snedfördelning bland eleverna får en avgörande skillnad för resultaten, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Flera gymnasieämnen kan splittras och helt nya ämnen skapas, vilket i sin tur kommer att påverka lärarnas behörighet. Det står klart när Skolverket nu presenterar sitt första förslag av den stora gymnasiereformen där ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg.

Upphandlingssystemet måste göras om i grunden, anser Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand efter avslöjandet att ett utbildningsföretag i Stockholm satt falska betyg för att få del av skattepengar. "Regeringen måste kliva fram. Det håller inte att bara säga att det är kommunerna som har ansvaret", säger hon.