Enger skole i Modum søker etter lærere, men vet at de ikke får noen med godkjent utdannelse.

Sidste skoleår var der flere løse vikarer i folkeskolen end der har været siden skoleåret 2011/12. De sidste ti år er antallet af løse vikarer steget med det der svarer til 900 fuldtidsstillinger. Det er en stigning på 87,9 procent.

Det har i snitt blitt færre elever per lærer. Men det er de store skolene i velstående strøk i byene som har fått mest igjen for lærernormen.

Den politiska debatten om skolan handlar ofta om vinster, kunskapsresultaten eller trygghet och studiero. Men i en enkät som Altinget skickat ut uppger hälften av kommundirektörerna att skolans största utmaning är en annan.

Flere kommuner er klar til at bruge de penge, som Christiansborg har afsat til flere lærere til at dække huller i næste års budget. Det sker på trods af, at KL overfor regeringen har forpligtet sig til, at pengene skal gå til flere lærere.

Short-term substitute teachers are helping fill teacher absences and vacancies, so school leaders should support the quality of instruction when substitute teachers are in classrooms. To make substitute teachers' lessons more effective, schools should have simple, clear lesson plans that have been prepared beforehand and encourage collaborations between classrooms, writes former teacher Gintas Bradunas

Regeringen vil give mere i løn til offentligt ansatte i velfærdsjob, hvor det er svært at rekruttere. Det vides ikke om lærere er med i overvejelserne, men i de tal, beskæftigelsesministeren bruger som grundlag, er lærerstanden ikke specielt presset. DLF mener dog, at tallene kan være misvisende.

De är svårt att hitta behörig personal till småbarnspedagogiken i kommunerna. Variationen är ändå stor i de Österbottniska kommunerna.

Bristen på personal inom småbarnspedagogiken är skriande. Det visar Svenska Yles kartläggning av personalläget på svenskspråkiga kommunala daghem.

Personalomsättningen på Oxievångsskolan i Malmö har legat runt 30 procent. Detta på en skola med 60 lärare. Idag slutar bara ett par om året. Vändningen beror på organisatoriska förändringar och ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Rekryteringsprognoserna för skolan har förändrats markant de senaste åren. Behov och förutsättningar skiljer sig åt mellan ämnen, skolformer, kommuner och skolor. Varför ser det olika ut? Och vad krävs från huvudmännen och staten för att möta behoven? (pdf)