Karin Berg: Läsning för livet

KRÖNIKA/KARIN BERG

Jag lärde mig att läsa med hjälp av Viveca Lärns En ettas dagbok. Tove Janssons berättelse om Det osynliga barnet lärde mig om ironi. Katarina Taikons Katitzi berättade för mig om livets orättvisor, om utanförskap och rasism.

När jag blev äldre förstod jag innebörden av skolböckernas beskrivningar av andra världskriget när jag läste Michelle Magorians Godnatt mister Tom. Jag plöjde Tills vi möts igen av Judith Krantz och undrade om vuxenlivets kärleksstormar verkligen var så starka. Marianne Fredriksson väckte mitt intresse för mytologi och religion. Jane Eyres kyla provocerade mig medan Nancy Spungens trasighet gav mig en inblick i psykisk sjukdom. Mitt liv kan illustreras med de böcker som jag läst. I min bokhylla står mina minnen, mina lärdomar och mina slutsatser.

Vi pratar ofta om vikten av läsförståelse i skolan. Pisa mäter det, de nationella proven är fokuserade på det och vi oroar oss när vi ser att den sjunker. Böcker har hård konkurrens i dag av film, Youtube, sociala medier och allt annat som ska rymmas i våra liv. Detta gäller inte bara den unga generationen. Läsning prioriteras mindre och mindre i hela samhället. Men i skolan är den viktig och regeringen tycker numera att läsningen är så viktig att ett helt lov uppkallats efter den. Och många av oss var det som jublade över de lässvaga pojkarnas ökade läsförmåga när de senaste Pisa-resultaten kom.

I skolans värld verkar vi alla vara slående överens om att läsning är bra och viktigt. Har landets unga god läsförståelse går det bra för landet. Det hänger på något sätt ihop. Men vi sätter sällan fingret på vad läsningen gör med oss. Varför vi värderar den så högt. Det gör inte heller jag. Trots att litteraturen alltid varit så central för mig, för att förstå min omvärld, så glömmer jag ibland bort att diskutera litteraturens kraft med mina elever, eller för den delen med mina kollegor.

Missförstå migrätt. Vi diskuterar litteratur vi läst och vad den kan betyda. Men just att litteraturen är en livets följeslagare, det samtalet har vi alltför sällan. Att vi jagar höga poäng i läsförståelse i internationella mätningar handlar ju egentligen om livet självt. God läsförståelse är troligen en indikator på att unga faktiskt läser mer – och ju mer litteratur som läses desto mer nyanserad bild av världen och livet får de läsande.

Ju fler nyanserade bilder, desto klokare samhälle kan vi skapa tillsammans. Litteraturen skapar alltså inte bara ett rikare liv för den enskilde, den skapar ett rikare samhälle för oss allihop. Det finns en anledning till att böcker är det första som bränns i diktaturer. I friska, goda och kloka samhällen flödar litteraturen genom människor.

Det tycker jag är både viktigt och fint på samma gång.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon driver även tankesmedjan Skolsmedjan, som arbetar för en likvärdig skola och en lärande skolorganisation. Karin bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!