Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Publicerad:2019-11-29

Skribent:Robert Gres

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, om pojkars och flickors läsvanor och att skolan behöver skapa tid för läsning.

Vi vet att god läsförståelse är viktigt. Att läsa och förstå det man läser påverkar ens chanser att lyckas i skolans alla ämnen. Samtidigt vet vi att det finns många elever som inte utvecklar en god läsförståelse. Skillnader finns kopplat till kön och socioekonomisk bakgrund. Pojkar presterar sämre än flickor och de som lyckas allra sämst är pojkar med invandrarbakgrund och/eller med föräldrar med låg utbildningsnivå. Det är tråkig läsning och den visar tydligt att den svenska skolan inte är likvärdig. Vi lyckas inte möta alla elever på ett sätt som får dem att utveckla en god läsförmåga. Men vad kan då göras för att vända denna trend?

Det finns inte någon quick fix men jag tänker att det finns en hel del saker man kan tänka på. Att skapa läsintresse är en sådan sak. Vi vet att pojkars läsintresse är lägre än flickors. Vi vet också att det finns ett samband mellan läsintresse och god läsförmåga. Man brukar ibland tala om Matteuseffekten, att den som är duktig blir ännu duktigare. De som snabbt lär sig att läsa, fortsätter att läsa och läser mer medan de som har svårt att lära sig läsa, läser mindre och därmed också får mindre träning. Det blir ett växande gap mellan den duktiga och den mindre duktiga läsaren. Lyckas man skapa ett läsintresse kan gapet minska. Manliga läsande förebilder kan vara ett sätt att skapa ett läsintresse, ett annat att fundera över sitt val av litteratur. Vilken litteratur låter vi eleverna läsa? Kan vi tänka på ett annat sätt, välja annan litteratur och på det sättet få fler pojkar intresserade av läsning? Jag tror det.

En viktig aspekt kopplat till läsning är den som handlar om förväntningar och normer. Läsning ses av många som en feminin aktivitet. Att läsa är inget för en pojke. Dessa förväntningar och normer behöver vi tillsammans förändra. Det blir viktigt att visa att läsningen är viktig och att den är viktig för alla. Det räcker dock inte med att säga det. Vi vet ju att barn inte gör som vi säger utan att de gör som vi gör. Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare och inte bara de som undervisar i svenska.

Jag tror också att man i skolan måste börja fundera över läsvanor. Man blir inte en läsare utan att läsa. Många av våra elever läser inte på sin fritid och även här ser vi att det finns en skillnad mellan könen. Fler flickor är fritidsläsare. Att utveckla fritidsläsare är centralt, inte minst då vi vet att regelbunden fritidsläsning är viktigare än föräldrars socioekonomiska bakgrund för att utveckla en god läsförmåga. Därför måste vi i skolan skapa tid för läsning och det upp i åldrarna. Det gäller att skapa läsvanor. Med en vana följer ofta ett intresse. Lyckas vi med det kommer vi att få elever som successivt utvecklar sin läsförmåga och det oavsett om de är pojkar eller flickor.

Skapa läsintresse! Det kan du göra genom att exempelvis välja litteratur som också intresserar pojkar.
Förändra förväntningar och normer. Visa dina elever att läsning är något för både pojkar och flickor.
Utveckla läsvanor. Skapa tid för läsning i skolan och det upp i åldrarna.

Läs vidare:

*Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Hämtad från https://www.bokstart.se/globalassets/med_lasning_som_mal.pdf

*OECD. (2018). PISA 2015. Results in focus. Hämtad från https://www.oecd.org/pisa/pisa-2015-results-in-focus.pdf

*OECD (2002). Reading for change: Performance and engagement across countries. Results from PISA 2000. New York: Organisation for Economic Cooperation and Development.

*Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 421. Stockholm: Fritzes.

FAKTA/Jenny Edvardsson

Jenny Edvardsson är aktuell med boken Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg (Studentlitteratur). Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad samt förstelärare i svenska/språkutveckling/IKT. Hon har tilldelats ett flertal priser, däribland Svenska Akademiens svensklärarpris år 2017. Hon är även författare till ett flertal fackböcker, och föreläser om bland annat läsning, lässtrategier och språkutvecklande arbete.

SKOLPORTENS EXPERTPANELbestår av personer som återkommande utifrån sitt ämnesområde, sin expertis, skriver om en praxisnära fråga: utmaningar som de har stött på i yrkesutövningen och hanterar på olika sätt. Tanken är att erbjuda läsarna inspiration, konkreta råd, exempel och verktyg kring hur de kan arbeta i sin yrkesvardag.

Skolporten nr 5/2019