En skola för alla

KRÖNIKA/KARIN BERG

MIN FARFAR HADE läshuvud, sades det under min uppväxt. Ändå slutade han skolan vid tolv års ålder eftersom hans bakgrund och klass inte tillät honom att studera vidare. Det kom att bli hans stora sorg i livet. Huruvida min farmors huvud var lämpat för vidare studier var det ingen som reflekterade över. Hon var ju flicka, dessutom ensam flicka i en familj med tre söner, och så klart skulle inte hon studera vidare. Min pappa var den första i sin släkt att ta studenten. Detta efter att den nya gymnasieskolan, som gjorde gymnasiestudier mer tillgängliga för alla samhällsklasser, införts. Min mamma lyckades efter mycket slit på Komvux trassla sig in på universitetet.

När sedan jag och min syster började skolan var klassresan ett faktum. Gymnasiestudier var en självklarhet och universitetens utbud stod lika öppet för oss som för alla andra.

För mig är det detta den moderna skolan handlar om. En kompensatorisk skola där alla, oavsett bakgrund, har möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på hög nivå. En skola som lyckas kompensera för människors olika bakgrund är demokratins starkaste medel. För en sådan skola skapar ett samhälle där alla har verktyg för att göra sin röst hörd, skapa opinion och bli lyssnade på. Det blir ett samhälle där livets och mänsklighetens alla nyanser får utrymme. Ett samhälle med en god skola för alla är också ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare – det visar otaliga studier. Det är också ett samhälle som rent samhällsekonomiskt är rikt. Och det är ju därför, och bara därför, som OECD är så engagerade just i skolfrågor.

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre. Svenska skolans likvärdighet har sjunkit under hela 2000-talet, till dagens med svenska mått mätt mycket låga nivåer. I dag spelar det återigen roll vilka föräldrar du har och i vilken skola du går. Något som är alarmerande på många olika plan samtidigt, demokratiskt, ekonomiskt och individuellt.

Personligen har jag hela mitt välstånd att tacka den kompensatoriska skolan för. Samtidigt är det numera inte mina barn som individuellt kommer att drabbas av skolans bristande kompensatoriska förmåga. Men jag minns fortfarande min farfars sorg över att han aldrig fick läsa vidare, och jag minns min farmors kapacitet och kraft som bara fick utrymme inom familjens ram. Deras historia är min historia. Därför kommer den likvärdiga skolan alltid att vara den viktigaste frågan för mig. Någon kanske vill klistra en politisk färg på likvärdigheten, men för demokratins skull, för ekonomin och för var och en av oss borde likvärdigheten och skolans kompensatoriska förmåga vara viktigast för oss alla.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!