Synen på skolan måste förändras radikalt. Det anser Pasi Sahlberg, finländsk utbildningsexpert som reser världen runt för att berätta om Finlands ”skolmirakel”.

Det är i slutet av 1970-talet. Pasi Sahlberg går på gymnasiet i Pyhäsalmi i norra Finland och funderar på sin framtid. I klassrummet står läraren längst fram, pratar, löser ekvationer och ber eleverna räcka upp handen då de ska svara. Eleverna sitter i raka rader, med blicken framåt. Matematik är Pasi Sahlbergs favoritämne och det som får honom att över huvud taget ta sig till skolan varje morgon. För egentligen skulle han hellre idrotta eller hålla på med musik.

”Det här kan inte vara det vettigaste sättet att lära sig saker på”, tänker Pasi Sahlberg och börjar på allvar fundera på att söka sig till läraryrket. Lärarens vardag är bekant för honom. Båda föräldrarna är lärare, men det är inte de som i första hand påverkar hans yrkesval.

Pasi Sahlberg kallas i dag för den finländska utbildningspolitikens globala röst. Han anlitas ofta som expert när länder runt om i världen behöver hjälp med att analysera och utveckla sina utbildningssystem eller sina undervisningsmetoder. Pasi Sahlberg är också en populär föredragshållare som mer än en gång fått förklara bakgrunden till Finlands så kallade framgångssaga inom utbildningssektorn.

Sedan januari i år är Pasi Sahlberg gästprofessor vid Harvard graduate school of education i USA. Där föreläser han om utbildningssystem och skolutveckling och handleder magisterstudenter och doktorander. Tillsammans med dem granskar han hur utbildningsreformer förbättrar eller försämrar skolsystem och hur de påverkar elever och lärare.

Den musikintresserade gymnasiepojkens väg från norra Finland till Harvard började med matematikstudier vid Åbo universitet. De följdes av studier i pedagogik vid Helsingfors universitet för att få behörighet som ämneslärare. Studierna vid universitetet blev en chock. I motsats till vad Pasi Sahlberg hade trott var det inte alls landets främsta pedagoger som undervisade där.

– Vid universitetet fanns många skärpta vetenskapsmän och -kvinnor, men väldigt få skickliga pedagoger. På den tiden fokuserade universiteten på forskning medan undervisningen fick mindre uppmärksamhet. Jag avlade studierna i snabb takt för att så fort som möjligt få komma ut i arbetslivet.

I sju år jobbade Pasi Sahlberg sedan vid Helsingin normaalilyseo, en skola med högstadie- och gymnasieelever i Helsingfors, där lärarstuderande gör sin praktik. Han fick möjlighet att pröva olika undervisningsmetoder och började förespråka matematikundervisning inriktad på kommunikation och samarbetsinlärning (cooperative learning). Det senare innebär att eleverna lär varandra, och av varandra, genom diskussioner i små grupper.

Under åren som följde doktorerade han, utbildade och handledde blivande lärare och kom så småningom att jobba vid Utbildningsstyrelsen, motsvarigheten till svenska Skolverket. Där var han med och utformade den läroplan (från 1994) som sägs vara en viktig kugge i Finlands väg från ett medelmåttigt land till ett toppland vad gäller resultat i internationella undersökningar.

Pasi Sahlberg har också regelbundet publicerat böcker och vetenskapliga artiklar om bland annat inlärning, lärarsamarbete, undervisningsmetoder och utbildningssystem. Mest känd är Lärdomar från den finska skolan (Finnish lessons), som kom ut på svenska 2012.

Läs hela artikeln i Skolporten nr 3 2014 – ute nu!

Text av Lina Laurent

SOMMARERBJUDANDE! 4 nr/199 kr! 

Just nu får du en årsprenumeration av Skolporten för 199 kr (ord. pris 590 kr).

Passa på! Erbjudandet gäller t o m 30/9 2014 för nya prenumeranter.

Prenumerera här!