Alf Solander: Skolinspektionens replik skapar fler frågetecken

Publicerad:2018-05-28

Skribent:Robert Gres

REPLIK.Jag vill inleda med att citera Tommy Lagergren, som är biträdande generaldirektör för Skolinspektionen och ”Tf kommunikationschef”: Alf Solander skriver att Skolinspektionen lämnar efter sig lärare som känner sig nedvärderade och dåligt bemötta. Det är tråkigt om lärarna på Alf Solanders skola känner så.

Nej Tommy Lagergren. Jag har arbetat som skolledare i nästan 20 år. Jag har haft flertalet roller i styrsystemet inklusive skolchefens. Jag har skrivit gymnasieskolans kvalitetsrapporter för Södertörnskommunerna och även varit medredaktör för Kommunförbundets kvalitetsrapport. Vi som jobbat länge inom skolan vet att det finns ett stort godtycke över inspektionens kvalitetsgranskningar.

Bristfälliga skolor kan passera inspektioner utan nedslag, goda skolor kan få mängder av kritik. Det hänger samman med den bristande systematik som kännetecknar inspektörernas arbetsmetod. Som skolledare har jag varit med om både beröm och kritik. Erfarna skolledare hänger därför sällan upp sig på resultatet för den enskilda skolan.

Men det är inte acceptabelt att en högt uppsatt chef – för en myndighet vars uppgift är att granska objektivt – antyder att jag skrivit krönikan för ”min” skola eller ”min” personal. Vilka signaler sänds ut till den egna myndigheten? Är det representativt för Skolinspektionens organisationskultur att förenkla verkligheten så som Lagergren gör?

Ingen skolledare i Sveriges land tror att inspektörerna är onda. Alla vet att det finns en god avsikt med Skolinspektionen, men tyvärr rimmar inte avsikten med resultaten och det är därför jag skrivit min krönika. Lagergren hävdar i sin replik: Det finns stöd, såväl internationellt som nationellt, för att inspektion leder till förbättring. Problemet är att det inte finns något enhetligt stöd som visar detta, något som också Statskontoret understryker i sin myndighetsanalys av Skolinspektionen.

Vi måste se över Skolinspektionens roll och funktion. Idag är den en massproducent av ”nedslag”, inte sällan förpackade i ”pressreleaser” av tabloidformat. Trots sin goda avsikt och sina goda intentioner fungerar myndigheten kontraproduktivt. Massmedia hugger på köttbenen som Skolinspektionen bjuder ut och där står den enskilda läraren, skolledaren, och de många viktiga funktionerna som arbetar i en skola, och känner sig hudflängda på nytt. Och allmänheten blir än mer övertygad om att skolan verkligen är ännu lite mer värdelös – än man redan visste.

Lagergren hävdar i sitt repliksvar att det inte ställs in lektioner på grund av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Alla som jobbar i skolan vet att detta inte är sant, under en inspektion avstannar väldigt mycket på en skola. Byråkrati och enkäter och allt möjligt måste tillhandahållas och många skolledare mår så illa att de närmast blir dysfunktionella både inför, under och efter en inspektion. Som skolchef har jag genom åren fått ta hand om en del debriefing av skolledare och ledningsgrupper efter kvalitetsgranskningarna.

Skolinspektörerna håller tusentals elevsamtal på ett år. Vad är det om inte inställd undervisning? Plus en signal om att den aktuella lektionen inte är viktigare för eleven än att den kan hoppas över? Jag talade förresten med en elev som hade suttit med inspektörerna en gång på en skola jag arbetade på. Var det spännande, lärde du dig något, frågade jag. Eleven skakade på huvudet. Det var skittrist, det enda jag lärde mig var att vuxna älskar att ställa ledande frågor – det var nästan pinsamt.

Jag antar att min elev hade otur och att flertalet inspektörer är mer subtila när de genomför sina kvalitetsgranskningar, men vi som jobbar i skolan vet att allt är ett lotteri. Goda skolor kan få flera nedslag, och uppenbart bristfälliga kan få grönt ljus. Det finns alltid vinst- och nitlotter där Skolinspektionen drar fram och det är ett känt faktum bland flertalet skolledare i Sveriges land.

Nej Tommy Lagergren. Jag är inte ensam. Och jag uttalar mig inte å min skolas vägnar. Min krönika har blivit läst av många tusentals skolmänniskor, den har blivit flitigt delad i sociala medier och jag har personligen sett hundratals ”likes” och fått massor av instämmande kommentarer från läsare.

Inom några veckor ska 2017 års Skolmyndighetsutredning presenteras. Vi får hoppas att den leder till något konstruktivt. Våra partier måste ta sitt ansvar och omformulera Skolinspektionen och kanske samtidigt se över Skolverkets funktion? Kanske är det dags för en ny, mer kompakt myndighet, som på ett nytt och mer konstruktivt sätt arbetar för en bättre skolverksamhet i Sverige? Idag är det tydligt att två så här stora myndigheter inte bara kostar drygt 3 skattemiljarder*, utan också fungerar kontraproduktivt i relation till varandra.

Det är dags att se över detta nu, är mitt råd.

* Skolverket 2018 – budget: 2 753 mkr samt Skolinspektionen 2018 – budget: 405 mkr

Alf Solander

Fakta/Alf Solander är rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka och gav hösten 2017 ut boken Konsten att leda en skola – att göra det omöjliga (Lärarförlaget). Han har tidigare arbetat som gymnasielärare och gymnasiechef i Stockholmsområdet.

Läs Skolinspektionens replik från 25/5 här:

Skolinspektionen: ”Vi granskar för att förbättra”

Alf Solander skriver i sin gästkrönika att han upplever att Skolinspektionen misstror lärare. Vårt arbete handlar inte om att ifrågasätta lärarprofessionen – tvärtom vet vi att det läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för bra undervisning och utbildning. Vi vill därför klargöra vår roll, skriver Skolinspektionen i en replik.

Den ursprungliga gästkrönikan av Alf Solander är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018. Tema: Skolan och valet 2018