Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Publicerad:2019-04-04

Skribent:Robert Gres

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.