Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Publicerad:2021-09-14

Uppdaterad:2021-09-16

Skribent:Robert Gres

Med sitt fokus på världsreligionerna missar religionskunskapsundervisningen möjligheten att diskutera religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke, vars avhandling nu valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

**Fredrik Jahnke. Foto Linnea Bengtsson.**

Det finns en skillnad mellan hur barn och unga funderar kring religion och vad religionsundervisningen tar upp. Det konstaterar Fredrik Jahnke som tidigare arbetat som lärare, och som i sin avhandling undersökt hur elever i årskurs 3, 6 och 9 pratar om, skapar mening i relation till och begripliggör religion i sin vardag tillsammans med sina skolkamrater.

Resultaten visar att eleverna är i behov av att utveckla fler tolkande repertoarer när det handlar om religion.

– Elever är ofta begränsade till de sätt att tala om religion som de lär sig genom undervisningen i skolan. Det finns ju många olika sätt att prata om och förstå religion, men eleverna har inte språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Detta begränsar deras möjligheter att skapa mening i förhållande till religion och förstå sig på andras sätt att tänka och resonera, säger Fredrik Jahnke.

Fredrik Jahnkes forskning visar att elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Många elever använder exempelvis repertoarer från en populärkulturell sfär när de talar om religion. Deras behov av att förstå och begripa sig på religion handlar ofta också om det vardagliga – om kompisarna i skolan och vad de tror eller inte tror på.

– Jag slogs av alla de här mellanpositionerna – att man tror på ”något”, var så vanligt. Hos många elever finns ett utbrett intresse för religion i ett brett perspektiv oavsett om de själva anser sig ha en religion eller inte. Men det här är aspekter som svensk religionskunskapsundervisning sällan tar upp. Det finns med andra ord många elever som aldrig får diskutera sin egen position eller utveckla ett bredare sätt att förstå religion.

Fredrik Jahnke diskuterar också begreppet safe space. Ofta förstås safe space som samtal i heterogena grupper, där man under ordnade former skapar utrymme för olika åsikter och där alla ska våga uttrycka sig.

Men eleverna i studien vill helst inte prata och diskutera med dem som tycker olika, eftersom de då riskerar tjafs och bråk. Elevernas safe space är därför att prata med dem som tycker likadant. Samtidigt är eleverna mycket noga med att visa varandra tolerans.

– Ändå tycks hänsynsfullhetens starka ställning inte ha fått effekten att de vill prata med varandra, just för att inte riskera att trampa någon på tårna. Därför brukar jag säga att samtalen om religion i skolan ofta offras på toleransens altare.

Fredrik Jahnke vill med sin forskning även bidra med ökad kunskap och förståelse för de så kallade in-betweens, elever som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion. Han hoppas att avhandlingen kan vara ett underlag för diskussioner om vad positionering i relation till religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Linnea Bengtsson

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lärarpanelen fastnade denna gång för en avhandling om religionsämnet. Liksom Fredrik Jahnke förvånades vi över att så många elever uttrycker att de tror på något. Även elever som tar avstånd från religion visar intresse för ämnet. Att elever undviker att tala sinsemellan om religion för att slippa bli osams, var en riktig ögonöppnare för oss.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR

Namn: Fredrik Jahnke

Avhandling: Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Disputerade: 2021-03-26 vid Södertörns högskola

Bakgrund: Gymnasielärare i religion och historia. Undervisar vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna