Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Publicerad:2021-01-13

Uppdaterad:2021-01-19

Skribent:Robert Gres

Mellan 25 och 30 procent av skolledarna rapporterar tecken på tidig eller uttalad utmattning. Det visar delresultaten från ett forskningsprojekt om skolledares arbetsmiljö, som genomförs av Lunds och Umeå universitet.

Det treåriga projektet, som finansieras av AFA försäkring, syftar till att med enkäter, gruppintervjuer och workshoppar kartlägga skolledarnas arbetsrelaterade hälsa samt identifiera möjliga orsaker och åtgärder.
– Vi kan se att arbetsledare som mår dåligt har ett lägre engagemang i arbetet. Det är självklart att det påverkar skolornas verksamhet negativt, säger Ulf Leo, som är biträdande chef vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet och en av medlemmarna i forskargruppen.

Hittills pekar analyserna, som kommer att presenteras i en slutrapport i början av nästa år, på att den tydligaste orsaken till problemet är rollkonflikter: Ungefär tre fjärdedelar av skolledarna upplever att administrationen tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Andra orsaker tycks vara otillräckligt inflytande över hur skolornas knappa resurser ska användas samt ”dominoeffekter” som uppstår när stressade lärare som får för lite stöd på annat håll vänder sig till rektor.

Vad går det då att göra åt stressen? Ulf Leo menar att huvudmännen måste bli bättre på att se skolledarna som arbetstagare och inte bara som arbetsgivare – annars är det lätt hänt att deras arbetsmiljö glöms bort. Ett sätt att avlasta skolledarna, menar han, är att se över rollerna på skolan. Det kan handla om delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att servicefunktionerna verkligen ger service.
– I gruppintervjuerna ser vi att det finns ganska många stödfunktioner, men eftersom dessa ofta kräver inrapportering av data så kan det bli så att de snarare genererar mer arbete för rektorerna.

Skolledarna kan, enligt Ulf Leo, dessutom tänka på att bygga upp nätverk där de får stöd av kollegor på samma nivå, prioritera uppgifter som direkt gagnar eleverna och göra sig otillgängliga på sin lediga tid. Ibland kan det paradoxalt nog även vara en lösning att jobba mer.
– Att jobba övertid i perioder för att beta av olika arbetsuppgifter kan vara ett sätt att bemästra stressen. Det viktiga är att man sedan tar igen det med perioder där man jobbar mindre, säger Ulf Leo.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 6/2020 – ute nu!