Risk för negativ spiral

Publicerad:2021-11-02

Skribent:Robert Gres

Rektorerna på högstadiet varnar för att de inte kan erbjuda alla elever en utbildning med hög kvalitet. Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset. Det framgår av rapporten En alltmer uppdelad skola som Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tagit fram i samarbete med LO. Nästan 700 rektorer i både kommunala och fristående skolor har svarat på frågor om huruvida de kan bedriva en högkvalitativ verksamhet. Resultatet är nedslående. Enligt rapporten har Sverige inte lyckats åstadkomma en likvärdig skola. – Det är tydligt att skolor i utsatta områden inte får tillräckligt med resurser för att klara de utmaningar de har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund. Han pekar på risken för en negativ spiral, där skolor i socioekonomiskt svaga områden får allt svårare att rekrytera kvalificerade lärare och skolledare. – Sverige har Europas största omsättningstakt på rektorer och omsättningen är störst där vi behöver stabiliteten som allra mest. Matz Nilsson efterlyser en ny nationell finansieringsmodell som ger rektorerna de resurser de behöver. – Erfarenhet och kompetens måste komma till de skolor där eleverna har störst behov. Så länge elever med svaga förutsättningar samlas på en skola, och elever med bättre förutsättningar på en annan, kommer segregationen att öka. När rapporten beskriver socioekonomiska skillnader jämförs föräldrar som har och inte har eftergymnasial utbildning. Eleverna på var tredje kommunal skola har föräldrar med mycket svag utbildningsbakgrund. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem. – En mer finmaskig undersökning skulle visa ännu större uppdelning. Varken friskolor eller kommunala skolor har homogena grupper. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är inte heller en homogen grupp, säger Petter Sandgren, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. I början av september presenterade Skolinspektionen en granskning av 28 grundskolor, som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. En slutsats i den rapporten är att huvudmännen sällan genomför riktade insatser för att vända en utveckling med låga resultat. Mycket handlar om brist på resurser, menar Petter Sandgren. – Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka. Torbjörn TenfältIllustration: Maria Hergueta

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!