Ett 50-tal forskare från Karolinska Institutet mötte cirka 4 000 gymnasieelever när de deltog i EU-eventet ForskarFredag Stockholm. Eleverna fick delta i prova på-aktiviteter, shower, föreläsningar och forskardialoger med mera.

Nyligen var den första av flera grupper skolansvariga från Nederländerna på plats på Göteborgs universitet för en kurs på temat lek, lärande och ledarskap. Det svenska forskningskunnandet om hur lek och lärande förenas i förskolan är det som lockar.

Digitala teknologier utgör idag en självklar och integrerad del av människors vardag. Inte minst påverkar det dagens skola och dess pedagogik. Sex lärosäten har nu gått samman och startat en gemensam forskarskola med en ambition att skapa ny kunskap som kan utveckla svensk lärarutbildning.

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

En rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten fokuserar på i vilken utsträckning barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning, utifrån sina egna uppfattningar, har tillgång till likvärdig utbildning av god kvalité samt en tillgänglig och trygg lärmiljö. (s.10)

En del barn är väldigt aktiva. Väldigt aktiva barn tappar lättare intresset för en lek. Det gör att de har svårare att leka med andra barn. Det måste förskolepersonalen tänka på redan när barnen är ganska små. (sid. 2-3)

Ungdomar utsätts dagligen för budskap om mat och ätande. Det handlar om allt från hälsa och välbefinnande till riskrapporter om vissa livsmedel. En avhandling från Göteborgs universitet visar att unga inte upplever det som lätt att avgöra vem eller vad de kan lita på i floden av matinformation. Föräldrarnas ord väger dock tungt.

Slöjdläraren Josephine Drakenberg har läst en bok om samarbete för lärande – och letar gärna inspirerande böcker på loppisar.

Filosofen Jonna Bornemark vill se en renässans för det subjektiva och omätbara i skolan, till pedanternas förtret.

Det är inte alltid så lätt att veta vilka texter, filmer och bilder som man får använda i sin pedagogiska verksamhet. Här är några riktlinjer.

Han är pappa till variationsteorin och learning study. Få forskare har gjort större avtryck i svenska lärares förkovran än Ference Marton.