NO-lärare Malin Björn laborerar regelbundet med sina elever redan i mellanstadiet. En jämförelse av densiteten hos ketchup, schampo och läsk engagerade sexorna.

Skolans välmenande norm om att alla ska få vara med skapar ibland problem för barns kamratskapande. Det visar Maria Heintz forskning om samspel och grupprocesser i en fjärdeklass.

Recensionsessä: Den tyske pedagogen Klaus Mollenhauers Forgotten Connections On Culture and Upbringing är en bok som kan ge oss verktyg för att ställa oss frågan om utbildningens uppdrag och verksamhet utifrån pedagogiska frågeställningar och som kan hjälpa oss formulera pedagogikens ämnesområde och forskningsförgreningar på ett tydligare sätt för oss själva och för utomstående.

Vår demokrati bärs upp av demokratins institutioner. Utbildningssystemet är en av dessa institutioner. Men vad händer när demokratin hamnar i bakgrunden och andra målsättningar successivt präglar utbildningen? En essä av Tomas Englund.

Forskningsprojektet ”Barn och digital ekonomi” studerar hur barn lär om privatekonomi i det digitala sammanhang där de själva är en del. Projektet är finansierat av Stiftelsen Sparbankernas Företagsinstitut och har utmynnat i flera rapporter som här finns att ladda ned.

Den nya regeringskoalitionens januariavtal innehåller flera punkter som syftar till att förbättra skolan. En av dessa handlar om att reformera lärarutbildningen, och innebär bland annat att kraven på utbildningen ska skärpas och att intagningskraven ska höjas.

Det är långtifrån självklart att generella slutsatser i vetenskapliga studier av skolledarskap är meningsfulla på den egna skolan. Det konstaterar Peter Fowelin som läst två nya antologier.

I denna rapport beskriver professor Mats Myrberg vid Lärarhögskolan i Stockholm, ett antal olika aspekter på forskning om dyslexi och hur denna forskning under de senaste decennierna kommit att utvecklas till en mycket fruktbar mötesplats för olika vetenskapliga perspektiv. (pdf)

Forskningssammanfattning från boken ”Smart start”. (pdf)

Elever med dyslexi som erbjuds intensiv lästräning under en begräsad period får en rejäl skjuts i läsutvecklingen och har då en chans att komma ikapp sina klasskamrater. Det ger inte bara bättre läsflyt, utan också självkänsla, konstaterar läsforskaren Ulrika Wolff.

Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel