Gemensamma forskningsprojekt stärker den vetenskapliga grunden i skolan och på lärarutbildningarna. Idéerna ska komma från lärare och slipas till forskningsfrågor i samarbete med forskare. Det är målet för satsningen Ulf som nu tar fram former för samverkan.

Ett delat ledarskap ställer krav på cheferna – gemensamma värderingar, förtroende för varandra och inbördes prestigelöshet. "Men om man lyckas så finns det väldigt mycket att vinna på ett delat uppdrag," säger Marianne Döös, professor emerita vid Stockholms universitet.

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar.

Betygsättning och bedömning på distans väcker många frågor hos både lärare och elever. Vilket bedömningsunderlag kan man använda sig av istället för traditionella klassrumsprov? Hur påverkar det att nationella proven ställts in, och vilka riktlinjer har Skolverket gått ut med? Gäster i programmet är Alli Klapp, universitetslektor och Hannes Theander, Skolverket. (webb-tv)

De modernas språkens kris är en återkommande skolnyhet. Inte minst från fackligt håll brukar det larmas om brist på språklärare och att eleverna väljer bort icke obligatoriska språkstudier. Men enligt ny forskning stämmer det inte att språkintresset är på utdöende.

Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

Här är ett förslag på lektionsupplägg där eleverna får diskutera olika perspektiv och ståndpunkter i en kontroversiell fråga. Det är utarbetat av SO-lärarna på Oxievångsskolan i Malmö och anpassat för högstadiet.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

Ett läromedel som lär känna eleven och anpassar uppgiften till lämplig nivå med lärare som kan följa elevens lärande via skärm. AI är på väg till skolan – men hur funkar det? Vi for till Kapareskolan utanför Göteborg där tekniken sätts på prov.

Robotar kan vara assistenter till lärare och hjälpa elever öva på ­enkla uppgifter. Men inte hantera känslor, betygsätta skolarbete eller inter­agera med yngre barn. Det menar eleverna som deltog i en undersökning om pedagogiska robotar ledd av Sofia Serholt vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet.

Jannie Jeppesen är vd för Swedish Edtech Industry och hon ser både möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens i skolan. Framför allt tror hon att AI-lösningar kommer att minska lärares administration.

AI beskrivs som den nya elektriciteten. Data som vår tids olja. Regeringsinitiativ ska snabba på utvecklingen och forskningscenter startas för att implementera AI i samhället. Men vad är artificiell intelligens – och vilken plats har det i skolan?