Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. I följande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Vill du lyckas i matematik? Se till att du behärskar tabellerna med flyt. Forskning visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat. En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Vi följer erfarna journalister som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Syftet är att ge unga människor redskap och medvetenhet, så att de lättare kan tolka och navigera i informationsflödet i en tid av pandemi och infodemi.

I boken Supermetoderna presenteras fem effektiva inlärningsmetoder utifrån den senaste forskningen.

Machokulturen är skadlig för både samhälle och individ, anser journalisten Atilla Yoldas som reder ut normen i en ny bok.

Forskning visar att det finns tydliga samband mellan jobbmobbning, psykisk ohälsa, långa sjukskrivningar och till och med självmord. Men vad är mobbning? Och vad kan man göra?

Kalenderapparna underlättar livet för dig som lärare. Här är plus och minus med fem populära kalendrar för din mobil. Se vilken som passar dig bäst.

Hallå där, Filippa Mannerheim, som varnar för att elever inte längre lär sig att skriva för hand.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.