Krönika av Karin Berg: Frågan om en kulturkanon är felställd

Publicerad:2023-03-07

Skribent:Robert Gres

**Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Emelie Asplund**

”Jaha, så då ska vi alltså glömma bort Emilie Flygare-Carlén igen.” Kommentaren kom från en av mina elever när jag berättade om den nyvalda regeringens planer på att skapa en kulturkanon. Vi hade precis avslutat ett avsnitt om litteraturhistoriens glömda kvinnliga författare, vilket brukar ge upphov till bra diskussioner om litteraturen, dess makt och eftermäle. I diskussionen om en kulturkanon landar vi ofta i frågan om vi ska ha en kanon eller inte. Jag vill påstå att den frågeställningen gör att vi missar att vi redan har en indirekt litteraturkanon. Det har vi alltid haft. Det finns ett antal författare som du bör känna till för att anses vara någorlunda bildad. Argumenten för att vi borde ha en officiell kulturkanon, tänker jag, handlar om viljan att med hjälp av denna kanon jämna ut ojämlikheten mellan de som har och de som inte har med sig kunskap om våra stora författarskap. Å andra sidan är en officiell kulturkanon ett stelbent instrument om syftet är att göra befolkningen mer bildad. Det går dessutom att argumentera för att staten inte bör lägga sig i vilken litteratur vi läser. Vad vi väljer att läsa och inte, speglar den tid som vi lever i. Det är få i min generation som under sin skolgång fått lära sig att Anne Charlotte Leffler var en populärare dramatiker i 1880-talets Sverige än August Strindberg, eller att Emilie Flygare-Carlén under samma århundrade sålde romaner i upplagor som går att jämföra med Charles Dickens. Varför författarskapen ignorerats under 1900-talet har med etablissemang och samhällsutveckling att göra. Samma samhällsutveckling och etablissemang har genom sin förändring skapat förutsättningar för att dessa författarskap lyfts ur glömskan det senaste decenniet. De litterära epokerna ser olika ut beroende på vilken samtid de speglas i. Varje generation borde därför få möta våra olika klassiska författarskap och diskutera dessa författarskap i ljuset av sin egen generations villkor. Men det är häri som du hittar problemets kärna. Det är decennier sedan litteraturhistoria var ett eget ämne i gymnasieskolan. Svensklärare behöver inte i samma utsträckning plugga litteraturvetenskap för att få sin legitimation. Ämnet svenska i både grundskolan och på gymnasiet är så komprimerat att den klassiska litteraturen lätt hamnar i skuggan av argumenterande uppsatser och retorik. Är det en bildad befolkning som är målet med en gemensam kulturkanon borde våra politiker fokusera ganska lite på själva listan med böcker. Istället borde de göra stora ansträngningar att uppvärdera just bildningen. Gör bemannade skolbibliotek obligatoriska, återinför litteraturhistoria som ämne och uppgradera svensklärarutbildningen – så ska de nog få se att både den litterära bildningen och vår kulturkanon skapas och etableras helt organiskt. Då kan våra elever själva avgöra om Emilie Flygare-Carlén åter bör glömmas bort. Av Karin BergKarin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Krönikan är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023 – ute 10 februari 2023Tema: Förskolans arbetsmiljö. Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg. Reportage: På Gäddgårdsskolan i Arboga låter svenskläraren Fredrik Sandström skönlitteraturen ta stor plats i klassrummet. Inblick: Ny forskning belyser det mellanmänskliga perspektivet i skolan. Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt Lärarpanelens favoritavhandling. Krönika: Karin Berg om att frågan om en kulturkanon är felställd. Ledarskap: Kriminalitet måste motas med samverkan och en resursstark elevhälsa, säger Maria Leonardsson, rektor i Södertälje. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Endast för nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Bildning Svenska Skolportens magasin Skolporten Skolpolitik Skolbibliotek Lärarprofessionen Gymnasieskola

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med