Karin Berg: Lustläsandets inneboende kraft
”Boken är död” utropade den franske poeten Guillaume Apollinaire 1917. Det skriver den forna ständiga sekreteraren i Svenska Akademien, Sara Danius, i sin essä Pappas bibliotek.
Essän kretsar kring litteraturens roll i en modern tid och hur ny teknik alltid kommit att påverka dess uttryck och hur vi ser på den. Hon avslutar med att hänvisa till litteraturvetaren Françoise Gaillard, som menade att vår uppgivenhet och bedrövelse som vi känner inför att konst och kulturuttryck förändras inte är en bekräftelse på att dessa uttryck håller på att dö. Snarare är frustrationen ett uttryck för att vi inte längre kan förhålla oss till kulturen på samma sätt som tidigare.
När jag växte upp var böcker ingen stor grej, utan ett naturligt tidsfördriv. De följde med och lästes på stranden, på långresor och på bussen på väg till skolan. Alla mina kompisar läste, också våra föräldrar och syskon. De böcker jag läste på skoltid kan jag dock räkna på min ena hands fingrar. Dessa böcker är inga jag minns med glädje – snarare betraktades de som tvångslitteratur.
Jag skulle vilja påstå att det inte var skolan som gjorde oss till läsare, det var tiden vi levde i. I dag är tidsandan en annan. I konkurrens med Tiktok och Youtube står sig romanen slätt, inte bara bland elever. Alla i samhället läser allt mindre. Därför har skolan också fått ett allt större ansvar för det vi kallar lustläsandet och vi har fått både läslyft och läslov. Detta eftersom vi vet att lustläsandet ökar läsförståelsen och läshastigheten, vilket har en avgörande betydelse för lärandet.
Men när läsning av skönlitteratur blir en skolaktivitet är det lätt att vi hamnar i en paradox. Att läsandet i skolan får eleverna att än mer sky aktiviteten, eftersom den förknippas med tvång, kunskapskrav och resultat och inte med lust, spänning och kreativitet. Det är för all del inte konstigt att vi i skolan vill koppla också romanläsandet till det centrala innehållet och kunskapskraven. Det är mycket som ska rymmas, och det blir svårt att hinna med att bocka av allt om inte allt vi gör också kan kopplas direkt till just mål och krav. Samtidigt missar vi en central och långsiktig poäng. Elever som inte längre läser av lust behöver en genomtänkt undervisning runt den roman som ska läsas för att faktiskt utveckla läslusten, som på lång sikt kan utveckla deras självständiga lärande. När de flesta elever inte längre läser av sig själva behöver vi fundera över hur undervisningen runt läsandet ska se ut.
Fick jag önska skulle analyser och recensioner inte alltid knytas till läsandet. Snarare behöver eleverna samtala, guidas och stöttas för att kunna utveckla de strategier som de så väl behöver för att bli läsande individer. Om något i skolan ska vara förknippat med lust är det läsandet. Detta för att få eleverna att uppskatta litteraturen, i alla årskurser hela vägen upp till vuxenutbildningen.
Nej, boken är inte död. Däremot kommer det krävas en läsfrämjande undervisning som fokuserar på lusten i läsandet snarare än att låta romanläsningen förbli en jakt på mätbara resultat. I alla fall om vi vill att komma åt lustläsandets otroliga och helt naturliga påverkan på lärandet.
Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.
Skolportens magasin – ute 31 mars 2022!
Tema: Läsning och kreativitet
Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!
*Endast för nya prenumeranter
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.