“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Publicerad:2020-03-24

Uppdaterad:2020-04-06

Skribent:Robert Gres

På Korrespondensgymnasiet bedrivs all undervisning på distans. Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever upplever att det är skönt att få studiero är några av fördelarna med distansundervisning, menar rektor Pernilla Gustavsson. Korrespondensgymnasiet är en kommunal skola i Söderåkra i Torsås kommun. Skolan är en av få skolor i Sverige som har dispens för att på heltid distansundervisa elever som är folkbokförda i Sverige.

Här finns inga klassrum utan allt sker digitalt. Eleverna har lärarledda lektioner varje vardag, och majoriteten av dessa lektioner är gruppdiskussioner i mindre grupper om 3-6 elever, berättar Pernilla Gustavsson, som arbetat som skolledare på Korrespondensgymnasiet sedan år 2016. – Lärarna har sina genomgångar, och eleverna får övningsuppgifter. Vissa uppgifter kan eleverna göra hemma, och vissa gör man tillsammans i gruppen. Fysiskt träffar vi inte eleverna, men vi träffas i realtid – alltså på samma tid men på olika plats – och det har vi utökat mycket framförallt de senaste två åren. Man behöver “träffas” för att utveckla de sociala bitarna, samt lära av varandra och ta del av andra perspektiv, säger Pernilla Gustavsson. Förutom lektioner har eleverna också gruppundervisning där de ses för att interagera i de digitala miljöerna. Varje elev har en mentor, som fortlöpande håller kontakten och fångar upp olika frågor, och mentorn håller också i vissa av diskussionerna som kan handla om exempelvis etik och värdegrund.

Vilka är fördelarna med distansundervisning?

– Många av våra elever har gått på andra gymnasieskolor innan, och upplevde till exempel att de inte fick studiero, men här får de det. Den andra stora fördelen är att det är väldigt tydligt vad varje elev ska göra, samt att eleverna i och med upplägget av undervisningen blir sedda och hörda, säger Pernilla Gustavsson.

Finns det några svårigheter?

– Just nu tror jag att utmaningen runt om i Sverige är att man inte hunnit bygga upp ett system som är tydligt. För i den virtuella miljön krävs det tydlighet: övertydlighet. – Ur ett elevperspektiv är svårigheten att man måste driva sin motivation själv. Därför måste skolan organisera så att eleverna känner sig sedda och involverande, och inte känner att de blir sittande själva. Utmaningen för lärarna blir att fånga eleverna där de är, för man får så få försök. I ett klassrum är det enklare, men här sitter alla bakom en dator, och då gäller det att man har skapat en relation så att eleven känner sig delaktig. Pernilla Gustavsson berättar att det finns elever som inte deltar i undervisningen, som inte svarar på mejl, chatt, eller sms. Då är det problematiskt: – Efter en eller två veckor är skadan redan skedd. För varje dag som går blir det allt svårare att få tillbaka eleven.

Hur skiljer det sig att vara rektor för en distansskola?

– Jag har inga elever på plats, men det är ändå ingen skillnad. Når de inte når målen sätter vi in stöd med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande så att eleverna känner att de tillhör en kontext. Att vara tydlig som ledare är något Pernilla Gustavsson lyfter. – Det är viktigt att lärarna gör likadant, att man har en samlad plattform och ett system för vad eleverna ska göra när. Som rektor måste man lyssna och använda kompetensen på rätt ställe, till exempel IKT-pedagogerna. Det är också av betydelse att alla vågar vara prestigelösa och vågar testa nya saker. – Man kan behöva experimentera och man måste känna att man har stöd och förtroende från ledningen att göra det. Här är det kollegiala oumbärligt. Vår skola skulle aldrig klara sig utan det. Korrespondensgymnasiet deltar i forskningsinstitutet Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om digitala lärmiljöer som pågår åren 2019-2021.

Varför ville ni vara med i programmet?

– Vi vill höja den digitala synen på lärandet, och även fånga upp nya saker som kommer. Det finns inte så mycket forskning kring distansundervisning, så vi här på skolan får också testa och testa igen. Därför ville vi vara med och få hjälp med den vetenskapliga förankringen, säger Pernilla Gustavsson. Av Moa Duvarci Engman