Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Barn har lika stor rätt till stadens ytor som alla andra – även i centrum. En förskoleavdelning på Valhallagatan i Göteborg har valt att utforska Götaplatsen och Konstmuseet. Vad händer när barn erövrar en plats och skapar en egen relation till den?

Mellanstadielärarna Maria Engmark och Carolina Öystilä märkte att språket i matematikuppgifterna var ett hinder för eleverna. I samarbete med forskaren Eva Norén började de lägga mer fokus på språket i undervisningen – och samtidigt dra nytta av elevernas flerspråkighet.

Malin Nihlberg på Borgarskolan använder sig gärna av skönlitteratur i undervisningen. Dels för att eleverna bättre ska förstå historiska skeenden men också för att ge eleverna en väg in i språket. "Med skönlitteratur så kommer du nära karaktärerna, det väcker empati och förståelse för vad som hände", säger hon.

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Internet kryllar av spännande undervisningstips. Ett tips som jag snubblade över för ett tag sedan var choice board. Kan det tänkas vara ett verktyg i den differentierande undervisningen?

Barnen som motor i under­visningen. Upplägget på Sjöglimtens småbarnsavdelning i Hammarö skapar minskad stress och ökad arbetsglädje.

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Kroksbäcksskolans arbete med genrepedagogik har varit tungt bidragande till elevernas förbättrade resultat och utveckling. Det menar Anna Schylander, förstelärare och specialpedagog, som varit en av de drivande pedagogerna i arbetet med att implementera genrepedagogik.

Hur kan man organisera undervisningen så att alla elever kan lära sig på sina villkor? Linn Hörnfalk, mellanstadielärare i svenska, SO och engelska på Mellanhedsskolan, menar att en differentierad undervisning kan vara ett steg på vägen mot att stimulera alla elever, oavsett kunskapsnivå.

Självständigt och individuellt lärande är inte rätt väg att gå för den finländska skolan. Självstyrt lärande ger nämligen sämre läranderesultat. Inte heller de digitala lärmiljöerna är någon frälsning. Det slår Aino Saarinen fast i sin pinfärska doktorsavhandling. Tidningen Läraren har träffat forskaren som ruskade om det finska skolsamfundet innan avhandlingens ens var klar.