För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Vi vuxna är viktiga språkliga förebilder i förskolan. Därför behöver vi bli medvetna om vårt eget sätt att språka och kommunicera och hur det direkt påverkar barnen sätt att språka och kommunicera. Hur kan man säkerställa att man är en språklig förebild? skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage Leg. förskollärare och…
Feedback som ges av läraren medan eleven fortfarande är inne i sin skrivprocess har bäst effekt. Det visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.
Det är genom att samspela med andra barn och vuxna som barn lär och utvecklas. Därför är det också viktigt med kunskaper om hur socialt samspel går till för att kunna stödja barns utveckling på ett bra sätt i förskolan, skriver Polly Björk-Willén.
Språket ger oss identitet, gemenskap och delaktighet. Hur möter man då barn och elever med språkstörning? Fokusera på vad eleven kan, visualisera undervisningen, se till att verksamheten har kompetens och prova en sak i taget, är några goda råd i årets första nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)
Förmågan att lyssna, fokusera och välja ut vad som är viktigt att få ned på pränt. Det tränar eleverna i ett praktiknära forskningsprojekt om konsten att anteckna.
Under förskoleåret är barnen i slutet av sin språkliga utveckling. Genom leken kan de få språkliga utmaningar och som pedagog behöver du ge dem stöd och verktyg i processen, skriver Catarina Sjöberg, Leg. logoped och författare.