Utomhuspedagogik för elever i behov av särskilt stöd är ofta bra för alla elever, visar en EU-studie. Speciallärare ser många fördelar, men forskningen är mycket begränsad.

Koner med siffror, ärtpåsar som ska läggas i mönster och en nymålad bana där det gäller att hoppa lika många steg som tärningen visar. Utmaningarna är många när Sanda grundsärskola har lektion utomhus.

Hur långt är hundra meter, hur tungt känns tio kilo och hur låter björken? För att ta reda på och känna in svaren på de här frågorna så är det bäst att lämna klassrummet.

Ordet verktyg har smugit sig in i skolans vokabulär. Vi talar om pedagogiska verktygslådor, lärverktyg, alternativa verktyg och så vidare, skriver Annica Löfvenring, specialpedagog.

De højtbegavede elever på Horsens Byskole er især interesserede i naturvidenskab, og derfor laver to lærere særlige forløb indenfor it og fysik for at udfordre dem.

Et forskningsprojekt fra Aalborg Universitet har vist bedre resultater for specialelever, der er inkluderet i normalundervisningen, end for elever på specialskoler.

Lærere i folkeskolen har brug for den viden, specialskolerne ligger inde med, konkluderede forskere fornylig. To lærere fra Specialcenter Sigrid Undset er begyndt at tage ud til kolleger i almindelige klasser, men de kommer ikke som bedrevidende konsulenter.

Hur definieras normalitet? Vad för diagnostiseringen med sig och vad kan forskningen bidra med? Det är exempel på frågor som ­behandlas i boken "Special­pedagogiska aspekter på förskola och skola".

Specialpedagogiska skolmyndigheten har gjort ett stödmaterial för utredning av läs- och skrivsvårigheter/­dyslexi som går att ladda ner från myndighetens hemsida.

Kvickfixmetoder höjer inga skolresultat. Det är lärarens undervisningsskicklighet det hänger på. Det skriver bland andra Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet, i en debattartikel.

Vilka erfarenheter har elever av att få sin utbildning i gymnasiesärskolan? Den frågan har Therése Mineur, Högskolan i Halmstad, studerat i sin doktorsavhandling. Det visar sig att elevernas erfarenheter av att gå i gymnasiesärskolan speglar den särskilda skolformens komplexitet.

"Rastlös, kreativ och impulsiv", rappar Petter Askergren om sig själv och sin adhd-diagnos. Kanske var det i själva verket koncentrationssvårigheterna som gjorde att Petter hade svårt att lära sig läsa och skriva. Så tänker han numera.