Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar en etnologisk avhandling från Uppsala universitet.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Den historiska delningen av lärarkåren samt politisk och facklig oenighet har lett till att lärarutbildningen de senaste 70 åren oavbrutet har utretts och stöpts om.

En ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet – en kunskapsöversikt, fokuserar på kompetensförsörjningen och de förutsättningar som det svenska skolsystemet ger lärarna att utföra sitt yrke. Rapporten pekar på oroväckande underskott på behöriga lärare och systembrister i det svenska skolsystemet.

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit.…

Regeringen har utsett skolforskaren Ulf Blossing till ny ledamot i Skolinspektionens insynsråd. Hans uppgift är att ge råd och stöd till generaldirektören.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt? (pdf)