Elevers och skolpersonals upplevelser av en kommunalt styrd insats för att motverka skolsegregation. (pdf)

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

In this study, we evaluate the effect of school choice on school segregation by focusing on an under-studied aspect of the school choice paradigm: the priory rules utilized by centralized admission offices on oversubscribed schools. We study the admission model applied to allocate secondary school students in Stockholm.

Segregation and educational inequality are the cause, not effect, of failing schools, and education leaders "must step in to remedy that disparity," write researchers and professors Sean Reardon, Erin Fahle, Heewon Jang and Ericka Weathers.

Hur upplever lärare, rektorer och elever det att vara del av ett politiskt försök att minska skolsegregation? Det ska två forskare från Högskolan Väst presentera i början av nästa år.

År 2020 beslutade Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur att anslå 42 miljoner kronor till tre tvärvetenskapliga forskningsprojekt på Göteborgs universitet om barns och ungdomars livsmöjligheter i segregerade livsmiljöer. I slutet av september hölls en avstämningskonferens där de hittills framkomna resultaten presenterades och diskuterades.

Att utbildning kan bidra till utveckling och förändring för både individer och samhälle, det är forskare Andreas Berghs stora drivkraft med sin forskning.

Skolverket har tagit initiativ till ett nytt forskningsprojekt där sammanlagt sex skolor från Stockholm, Göteborg och Malmö ska ingå. Skolorna är utvalda eftersom de nått framgångar i områden med utmaningar.

Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar en etnologisk avhandling från Uppsala universitet.