The children and young people of today are growing up in uncertain times as the effects of global climate change begin to permeate their everyday lives and communities. At the same time, these young people are often positioned as the next generation of leaders who will potentially overcome the legacies of climate and environmental inaction.

Developing an understanding of the importance of living more sustainably and possessing an awareness of the interconnectedness of our world is no doubt the greatest educational challenge of our time. Yet the solutions need not be as challenging as we fear and could indeed be much simpler than we think.

The do’s and dont's of empowering young children in the face of climate change.

Feedback from students at the end of a unit on climate change spurred an adjusted approach to the topic going forward, writes teacher Cesar Martin Moreno, who began incorporating local historical data into student projects.

På Ringtorpsparkens förskola har matsvinnet minskat med tre fjärdedelar på ett par år. Framgångsreceptet består i att allt har tänkts igenom: från matlagning till servering och hur personalen är förebilder vid matbordet.

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för…

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Examining the human impact of climate change through fiction and nonfiction texts allows students to connect climate science to the human cost of climate change, develop empathy for communities impacted by climate change, and discover more about climate justice, writes ELA teacher Kasey Short.

Att arbeta med hållbarhet i förskolan är så mycket mer än att diskutera sopsortering. Förskoleområde N1:s arbete har lett till att frågor och tankar kring barns inflytande och delaktighet har lyfts upp – på riktigt. Det har också lett till nytt sätt att organisera verksamheten.

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. "Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har," säger Marina Wernholm om sin…