Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.

Lärarna i transspråkandeprojektet i Malmö stad är starkt övertygade om att ett transspråkande perspektiv i undervisningen är nödvändigt och självklart för likvärdigheten. Studien av andra årets projekt visar också tydlig rörelse mot en flerspråkighetsnorm på de fem deltagande grundskolorna.

I dag presenteras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har 235 lärare och skolledare i ca 40 skolor i sju kommuner arbetat tillsammans med forskare för att fördjupa den forskningsbaserade kunskapen om hur skolan kan möta alla elever.

Stödåtgärder i skolan är något som berör många barn och unga med funktionsnedsättning, deras familjer, pedagoger och rektorer. Inom ramen för ett forskningsprojekt om likvärdighet i skolan har forskaren Gustaf Wall vid Uppsala universitet skrivit en bok med titeln Stödåtgärder i skolan. Likvärdighet, handläggning och byråkratisk symbolik. (s. 11)

Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Det är två exempel på vad utbildningssystemet i Sverige lett till, menar en rad forskare.

Har Sverige det "goda utbildningssystem" som vi är kända för? Forskare menar på motsatsen i en ny bok.

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.

Skolsegregationen leder till ökade skillnader i möjligheterna att lära i olika skolor. "Man kan säga att segregeringen tar sig uttryck i kvalitetsskillnader mellan skolor", säger Kajsa Yang Hansen, ny professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.