Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.

Barn behöver leka för att klara sig bra som vuxna - både praktiskt och socialt. Apor, råttor, ödlor och till och med spindlar leker. Men människornas barn har ersatt mycket av den fria utomhusleken med att sitta framför en datorskärm. Nu propagerar forskare för att våra barn inte bara ska leka mera, utan även leka…

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen. Och även om pojkar deltar när flickorna leker Idol är det flickorna som styr…

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Hur kan man göra matematiken till en lustfylld del av den fria leken och vad innebär begreppet undervisning i förskolan? En grupp förskollärare i Malmö har försökt att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt. "Vi var tvungna att göra undervisningen till ett förskolebegrepp", säger Michaela Beijer, förste förskollärare på bland annat Carl Gustaf förskola.

I en ny studie från Stockholms universitet har forskare undersökt vad barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs ett värdesätter och behöver för att kunna må bra och utvecklas under sina tidiga skolår.

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. (webb-tv)

Allt fler barn har svårt för att leka fantasi- och rollekar. Därför borde man undervisa barnen i lek säger svenska forskare. Leken är barnets rättighet men för att leken ska blomstra behövs närvarande vuxna, säger universitetslektor Marina Lundkvist.

Lek kan användas till lärande. Det är de överens om, pedagogerna på Hisingen i Göteborg som i nätverksform och i samarbete med forskare studerar lekens roll på sina förskolor. På köpet har de blivit mer aktiva i barnens lekar.

Förskollärares närvaro i leken kan lyfta lärandet till nya nivåer, anser forskarna på Göteborgs universitet som arbetar ihop med förskolornas leknätverk.