Hur ser eleverna själva på sin skola och utbildning i ett utsatt område? Mycket positivt, visar ny studie. I ett nytt avsnitt av podden Skolverkstan möter grundskoledirektör Bengt Randén forskaren Jonas Lindbäck som undersökt hur högstadieelever i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta område själva ser på sin skolgång. (webb-radio)

Vänskap på högstadiet är inte alltid lätt. Forskaren Lina Lundström liknar den vid ett drama där eleverna använder rekvisita, scenrum och varandra för att knyta och bevara vänskapsband – och där normer och hierarkier oväntat kan förändras.

På med hjälmen och iväg. Varje skoldag under vårterminen 2021 cyklade Jacob Förnvik och Ingela Holm iväg med sina förskolebarn i två lådcyklar. Oväntade möten och nya miljöer gjorde att deras roller som pedagoger antog en mer medutforskande form.

Att ha skolkamrater med en annan bakgrund än den egna skulle kunna leda till att man känner större förståelse och mindre rädsla för andra grupper i samhället. För att belysa denna fråga undersöks om elever med svensk bakgrund som haft skolkamrater med icke-västerländsk bakgrund har fler framtida nära kontakter med personer med invandrarbakgrund. (pdf)

Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

Arbetet med kultur i skolan borde vara lika självklart som matte och svenska. Det menar Jenny Zander, rektor på Lorensborgsskolan. "Det är inte valfritt. Vi har ett styrt uppdrag och eleverna har rätt till det", säger hon.

Teachers have long used literature to help students examine their own lives, and that may be more valuable than ever right now.

Vilka potentiella samband finns mellan skolklassers elevsammansättning och den undervisning som eleverna möter? Det är en av frågorna som Pontus Bäckström undersöker i sin licentiatavhandling. Studien har prisats av European Educational Research Association (EERA) som Best paper award för Emerging Researchers.

Under drygt två år har projektet #pluggavidare genomfört aktiviteter för både vuxna och ungdomar. Projektet har nu utvärderats och attityderna till skola och utbildning har undersökts genom en enkät som nästan tretusen personer som bor, jobbar eller pluggar i Karlskoga svarat på.

Statistiken visar hur barn i åldern 12–18 år har det (10–18 år före 2015). Vi frågar barnen bland annat om situationen i skolan, vad de gör på fritiden och hur de mår. Svaren på frågorna kan även kopplas till uppgifter från deras föräldrar, till exempel föräldrarnas yrke, utbildning och hur familjen bor.

I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.