Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka orsaker till skolmisslyckanden, vilka konsekvenser skolmisslyckanden får och hur de kan förhindras. Projektet har beviljats 15 miljoner kronor och ska pågå i fyra år.

På jakt efter filmade genomgångar till svenskämnet? Jenny Edvardsson, gymnasielärare i Kristianstad, har samlat material på sin blogg, bland annat under rubrikerna litteraturhistoria, hålla tal, att skriva novell och referatteknik.

Här har vi samlat serier från lågstadiet till gymnasiet som passar bra för att lära sig saker hemifrån. De flesta program på den här sidan har pedagogiskt stödmaterial. Just nu finns det program i svenska, engelska, matematik och SO, men fler ämnen är på gång. Denna sida uppdateras löpande.

Kommunförbundet Skåne har på sin sida för forskning och utveckling samlat erfarenheter från skånska kommuner om deras arbete med undervisning på distans (både distans- och fjärrundervisning) när skolor stänger.

NO-lärarna Eva Månsby och Eva Cederberg på S:t Petri skola i Malmö arbetar målmedvetet med språket i labbrapporter. Tanken är att träna eleverna på att använda ämnesspecifika begrepp inför gymnasiearbetet i årskurs tre.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).

På Realgymnasiet i Stockholm arbetar ett trygghetsteam med kommunikationsmodellen NVC (nonviolent communication). En metod som används för att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.