Vi följer erfarna journalister som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Syftet är att ge unga människor redskap och medvetenhet, så att de lättare kan tolka och navigera i informationsflödet i en tid av pandemi och infodemi.

I boken Supermetoderna presenteras fem effektiva inlärningsmetoder utifrån den senaste forskningen.

Hallå där, Filippa Mannerheim, som varnar för att elever inte längre lär sig att skriva för hand.

Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

Här är ett förslag på lektionsupplägg där eleverna får diskutera olika perspektiv och ståndpunkter i en kontroversiell fråga. Det är utarbetat av SO-lärarna på Oxievångsskolan i Malmö och anpassat för högstadiet.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

The country is globally known for its e-services. To support other countries with remote learning, Estonian education companies opened up their e-solutions for the world, for free.

Med tanke på den rådande situationen har vi tillgängliggjort vårt digitala läromedel till skolor, elever och föräldrar i hela Sverige under vårterminen 2020.

Här har vi samlat serier från lågstadiet till gymnasiet som passar bra för att lära sig saker hemifrån. De flesta program på den här sidan har pedagogiskt stödmaterial. Just nu finns det program i svenska, engelska, matematik och SO, men fler ämnen är på gång. Denna sida uppdateras löpande.

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).