Vilken roll spelar information och förebilder vid utbildningsval? Kan förebilder inom teknik och naturvetenskap ändra på könsstereotypa uppfattningar? Just nu samlar professorn Thomas Åstebro och hans forskarteam in data om just detta på Malmös skolor.

Hva er det med tiden på ungdomsskolen som fører til dårlig psykisk helse blant unge jenter? Det har universitetslektor Janne Lund forsket på.

Månadens forskare Ricardo Goncalves forskning behandlar en minoritetsgrupp i våra verksamheter – män i förskolan. Just nu ligger fokus på fysisk beröring i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan. En av slutsatserna av forskningen är att beröring bör integreras som en varaktig pedagogisk handling.

Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.

Han skolkade sig igenom första året på gymnasiet men ryckte upp sig lagom till universitetet. Fredrik Zimmerman är sociologen som rör upp känslor med senaste boken ”Nya vägar till en likvärdig skola”, som nedmonterar tanken om pojkars pluggförakt.

En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Stereotypes about gender in STEM start early and are often set by age 8, according to a study from researchers at the University of Houston and the University of Washington. Researchers found that girls' interest in STEM subjects was more of a factor than perceived ability in the subjects.

Kommentarer som "pojkar är pojkar" eller "typiskt flickigt" har nog så gott som alla hört någon gång, men det finns inga vetenskapliga belägg för dem, visar ny forskning vid Helsingfors universitet.

Det förekommer betydligt färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.

An international review of research on textbooks and related materials including a specific focus on Sweden. (pdf)