Ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet ska undersöka vilken professionell digital kompetens lärare i förskoleklassen behöver för att kunna stödja elevernas utveckling av digitala förmågor. Delar av projektet kommer att ske i samarbete med lärare.

I en ny studie från Stockholms universitet har forskare undersökt vad barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs ett värdesätter och behöver för att kunna må bra och utvecklas under sina tidiga skolår.

Det här med att träna på bokstäver och bokstavsljud känns som en laddad fråga på olika sätt. När ska vi bedriva den undervisningen? I förskoleklass? I ettan eller i både förskoleklass och i ettan? Hur ska undervisningen gå till? Frågan kan ibland bli laddad att diskutera och jag har funderat på den länge.

Lågaffektivt bemötande en av de metoder - eller förhållningssätt - det diskuteras mycket om i skolvärlden. Hanna Mellin, lärare i förskoleklass på Alviksskolan använder sig av det.

Välkommen till min nya Pedagog Malmö-blogg där jag kommer att berätta om min arbete som lärare i den fantastiska skolformen förskoleklass.

Forskaren Johanna Frejd har undersökt hur material och resurser, som exempelvis bilder och böcker, kan påverka barns tankar och idéer om evolution.

Hur förstår och beskriver lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 förutsättningarna för samverkan? Detta är utgångspunkten för Lina Lagos och Helene Elvstrands artikel som bygger på ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om samverkan i skolans tidiga år.

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. "Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt".

Under förskoleåret är barnen i slutet av sin språkliga utveckling. Genom leken kan de få språkliga utmaningar och som pedagog behöver du ge dem stöd och verktyg i processen, skriver Catarina Sjöberg, Leg. logoped och författare.