Barn tillbringar en stor del av sin tid i en miljö där omsorg, lek, lärande och utveckling ses som en helhet. I förskolans dagliga arbete har utemiljön länge varit en betydelsefull del och är det fortfarande. Den tid som barnen tillbringar utomhus sker dock alltmer på den egna gården och i mindre grad i olika…

Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.

Alla barn får inte samma rika och uttrycksfulla språk. Många behöver lägga mycket energi på att prata och lyssna, läsa och skriva och förstå kommunikation, medan andra gör det utan att anstränga sig eller tänka extra, skriver Catarina Sjöberg. Leg. logoped, författare och föreläsare.

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

There is a tension in Swedish preschool policy when it comes to a subject curriculum and a child-centred curriculum. This article examines how Swedish preschool teachers have dealt with this relationship by focusing on the purpose of the preschool and how preschool teachers become part of the enacted preschool policy.

En ny studie beskriver hur förskolor och förskollärare i Sverige, Norge respektive USA agerade när coronapandemin slog till i våras. Medan förskolorna i Sverige hölls öppna med vissa restriktioner, stängdes de ned helt i Norge och i delar av USA.

På förskolan Gropens gård i Hammarkullen forskar förskollärarna på sin egen verksamhet. I ett samverkansprojekt lett av forskare från Göteborgs universitet bygger de gemensam kunskap och undersöker nya verktyg för planering och utvärdering på temat naturorienterande ämnen.

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.