Otydliga krav och arbetsuppgifter skapar stress och splittrar lärarna. Det visar en studie som 326 förstelärare i matematik har deltagit i. Rektorer antyder också att löneskillnaderna är för stora.

Med pH-papper, provrör och mobil­kameror undersöker eleverna på Kunskaps­skolan i Enköping naturen med vetenskapliga metoder. Ny forskning visar tydliga fördelar med biologiundervisning i fält.

Lärare i fritidshem upplever att rektorer inte förstår deras uppdrag eller tar det på allvar. Det visar en studie av forskarna Ann Ludvigsson och Carin Falkner. Skolledare behöver ta ett större ansvar för fritids, anser de.

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

Nationella satsningar för att stärka lärares professionalism, som Matematiklyftet, måste låta berörda skolor vara med och anpassa satsningarna utifrån lokala förutsättningar och behov. Annars riskerar lärarnas professionella självkänsla att hämmas istället för att stärkas. Det visar en avhandling av Veronica Sülau.

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?

Arbetet med den nya systematiska översikten Lek och utforskande i förskolans undervisning inom kunskapsområdet naturvetenskap har inletts. Lek är grunden för utveckling och lärande i förskolan. Men även utforskande, undersökande och experimenterande aktiviteter är viktiga delar av förskolans didaktik.

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)

En del barn med autism talar inte alls, medan andra har för åldern välutvecklat språk. Emilia Carlsson från Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt språkförmågan hos barn med autism. (S. 7)

En del barn har svårt att lära sig läsa. En forskare har gjort ett hjälpmedel till lärarna. Hjälpmedlet gör att lärarna bättre kan hjälpa barn som har svårt att lära sig läsa. (Sid. 4-6)