Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka orsaker till skolmisslyckanden, vilka konsekvenser skolmisslyckanden får och hur de kan förhindras. Projektet har beviljats 15 miljoner kronor och ska pågå i fyra år.

Ett nytt forskningsprogram ska utveckla metoder som möjliggör att fler ungdomar i socioekonomiskt utsatta stadsdelar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter. Programmet har beviljats 12,6 miljoner och ska pågå i fyra år.

I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.

När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas. Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik.

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat. En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.

De modernas språkens kris är en återkommande skolnyhet. Inte minst från fackligt håll brukar det larmas om brist på språklärare och att eleverna väljer bort icke obligatoriska språkstudier. Men enligt ny forskning stämmer det inte att språkintresset är på utdöende.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet.

Det finns inte ett sätt som är ”rätt” när pedagoger undervisar om evolution. Johanna Frejds avhandling visar att aktiviteters utformning och de material som används påverkar barns meningsskapande.