Forskning för framtiden

Publicerad:2019-02-11

Uppdaterad:2019-02-12

Skribent:Robert Gres

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör CAMILO VON GREIFF vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Camilo von Greiff har en bakgrund som nationalekonom och kommer närmast från en tjänst som enhetschef på Riksrevisionen. Foto Joel Nilsson. — **Camilo von Greiff har en bakgrund som nationalekonom och kommer närmast från en tjänst som enhetschef på Riksrevisionen. Foto: Joel Nilsson.**

MINST I KLASSEN och fortfarande ganska okänd. Skolforskningsinstitutet är inne på sitt fjärde år, men ännu är den minsta av de statliga skolmyndigheterna inte allmänt känd bland lärare och skolledare. Sedan mitten av augusti 2018 heter högste chefen Camilo von Greiff. – En av mina viktigaste uppgifter är att göra oss mer synliga och visa vad vi kan bidra med, i första hand gentemot lärare och förskollärare, säger han. Skolforskningsinstitutet verkar för att undervisningen i förskola och skola ska bedrivas på vetenskaplig grund. Institutet producerar systematiska forskningsöversikter och anslår pengar för praktiknära forskning. – Det stoff skolan lär ut ska vila på forskning och vetenskaplig grund. Men det gäller i lika hög grad hur man lär ut – även sättet att undervisa på ska bygga på vetenskap. Praktiknära forskning granskar det som händer i klassrummet. Det har inte varit en tongivande forskningsgren inom utbildningsvetenskapen i Sverige, men har fått ett uppsving de senaste 10–15 åren. – De lärare jag träffar är väldigt nyfikna och intresserade. De behöver inte övertygas om att det är spännande med praktiknära skolforskning, säger Camilo von Greiff. Han lade fram sin avhandling i nationalekonomi år 2007 vid Stockholms universitet. Där undersökte han om högre utbildning ska vara helt avgiftsfri för alla, oavsett ekonomiska resurser, och om alla utbildningsgrenar bör subventioneras likadant. Sedan dess har han arbetat med reformer och policyfrågor, främst på finansdepartementet och Riksrevisionen, men också på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Även om han anser att reformer kan göra skillnad på skolområdet, har han börjat inse att det är svårt att med reformer påverka det som verkligen betyder något för undervisningen. – Det är så många filter reformerna måste igenom och därför är det svårt att förutsäga hur de kommer att slå i verkligheten. I det här jobbet kan vi ta en snabbare väg in i klassrummet. Det är en häftig del av uppdraget och skiljer sig ganska markant från hur jag arbetat tidigare. FRÅN SIN FÖRANKRING i nationalekonomin har Camilo von Greiff blivit allt mer intresserad av andra forskningstraditioner. I dag ser han ett stort värde i att blanda olika typer av forskning för att få en helhetsbild av de frågor som behöver utvecklas i klassrummet. Skolforskningsinstitutet producerar 2–3 översikter per år och finansierar 6–7 forskningsprojekt. Varje översikt tar upp en begränsad forskningsfråga och det behövs därför många översikter för att fånga in alla frågor förskollärare och lärare ställer sig om undervisningen. Inriktningen på de översikter som publiceras beslutas av den skolforskningsnämnd som är kopplad till myndigheten, där Camilo von Greiff är en av ledamöterna. – De översikter vi publicerar ska ha en tydlig förankring i lärarnas och förskollärarnas behov. Men det finns också en praktisk aspekt. För att det ska vara en meningsfull översikt måste det finnas gott om forskning att sammanställa. NÄRMAST STARTAR en översikt om forskning kring laborationer i fysik och kemi och därefter en som sammanställer forskning om specialpedagogik inom idrott och hälsa, med inriktning på elever med kommunikationssvårigheter, som bedrivs i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. I arbetet med forskningsöversikterna lutar sig Skolforskningsinstitutet mycket mot internationell forskning, främst från anglosaxiska länder, till exempel USA och Nya Zeeland. – Man kan lära sig mycket av internationella studier. Men man får göra en noggrann analys för att se om de aspekter man behöver titta på är jämförbara med svenska förhållanden. Än så länge är den svenska praktiknära forskningen om metoder och arbetssätt i undervisningen begränsad. I en forskningsöversikt ringade myndigheten först in 10 000 studier, som i det slutliga underlaget kokades ner till 85, varav endast två var från Sverige. Camilo von Greiff ser att ansökningarna om bidrag för att bedriva praktiknära skolforskning har en slagsida mot ämnen som matematik, NO och svenska. Däremot är intresset mindre för att forska om till exempel praktiska och estetiska ämnen. – Varför det är så vet vi inte. Vi blir nyfikna och hoppas kunna ta reda på det. SKOLFORSKNINGSINSTITUTET håller till på våning nio i ett sterilt kontorskvarter i Solna strand, strax norr om Stockholm. En bra bit från Skolverkets och Skolinspektionens centrala läge, men samtidigt ett litet steg närmare verkligheten utanför huvudstaden. Som ett led i att göra myndigheten mer angelägen för skolorna funderar Camilo von Greiff på om forskningsöversikterna kan kompletteras med sidomaterial, som exempelvis förslag på diskussionsfrågor för ämneslaget eller lärarlaget. – Vad man tar med sig från översikterna och vad som passar i det egna klassrummet måste professionen själv avgöra. Men på det här sättet kan vi bidra till en diskussion om innehållet i rapporterna. Han önskar att skolhuvudmän och rektorer signalerar att kopplingen till forskning är viktig och att de ger utrymme för lärare och förskollärare att diskutera hur forskningen och Skolforskningsinstitutets översikter kan användas. – Men det är stressigt att vara lärare och det är inte säkert att alla får den nödvändiga tiden, säger Camilo von Greiff. HAN TRIVS MED att vara chef. Som enhetschef på Riksrevisionen ledde han arbetet med att granska studiestöd, utbildning och universitetsforskning. – Jag tycker att det är roligt att arbetsleda och ha en nära dialog med många olika personer. Det är också roligt att kunna påverka. De flesta av myndighetens 16 medarbetare har forskarbakgrund. – Våra forskare måste vara nyfikna på annan forskning än den de själva har hållit på med. Det är också viktigt att förstå att det vi ägnar oss åt är sekundärforskning. Vårt arbete med översikterna är en forskningsprocess, men det är inte primärforskning. Camilo von Greiffs företrädare Lena Adamson avgick eftersom hon ansåg att Skolforskningsinstitutet fick för lite stöd av regeringen. Den markeringen var inget som avskräckte honom från att ta jobbet. – Jag tänkte inte speciellt mycket på det. Jag ser framåt och är inriktad på att vi ska göra en så bra verksamhet som möjligt med de medel vi har. Men det är klart att jag i dialog med departementet kommer att framföra att vi kan göra mer med mer resurser.

Fakta/5× von Greiff× Namn: Camilo von Greiff.× Ålder: 40.× Bor: Värmdö, Stockholm.× Familj: Fru, två döttrar på 6 och 9 år och en son på 2,5 år.× Fritiden: Mycket logistik kring hämtning, lämning, aktiviteter och den dagliga ruljangsen. ”Mitt andningshål är badminton på tisdagskvällar.”Av Torbjörn Tenfält

Artikeln är publicerad i Skolporten 1/2019. Tema: Locka alla elever till läsning – UTE 7 FEBRUARILäs mer om innehållet här!Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera TIPS! Du kan även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Forskningsstudie Undervisning Myndigheter

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med