Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Publicerad:2022-02-17

Skribent:Robert Gres

Skolans digitalisering innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén, som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete. Administratör, skådespelare, polis och PR-konsult. Att vara lärare har alltid inneburit att axla en rad olika roller, men med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det visar Johan Sandén i sin avhandling Närbyråkrater och digitaliseringar. Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer. I den undersöks hur lärarna ser på digitaliseringen i skolan och hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringen. – Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och när det gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden där trycket på digitalisering är som störst, säger Johan Sandén. I avhandlingen definieras fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt påverkar lärares arbete: sociala medier, lärplattformar, digitalisering av undervisning samt digitalisering som styrning. Johan Sandén pekar på två viktiga insikter som dessa olika former av digitalisering har lett till. Den ena är att digitaliseringen innebär att utrymmet för lärarens roll som expert blir mindre: – När varje elev arbetar vid en egen digital enhet, som i dag ofta är fallet i så kallade en till-en-system, behöver lärare arbeta allt mer kontrollerande, vilket jag beskriver som en polisroll. Vid fjärr- och distansundervisning övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, och i arbetet med digitala läromedel växlar lärarna över till en redaktörsroll. I handhavandet med lärplattformar arbetar de mer likt administratörer. Sociala medier har också medfört att en hel del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola. Här blir lärarna något av en PR-konsult. Men användningen av sociala medier bidrar framför allt till att lärares kollegiala sammanhang har vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, något som såklart är positivt, menar Johan Sandén. Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen, något som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo. – Något jag slogs av var hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i de olika digitaliseringarnas former. Det framträdde väldigt tydligt när jag lade på det här tidsfiltret på mitt material. Det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till. Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering, konstaterar Johan Sandén, som hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare. Susanne Sawander Foto: Jonas Malmström

LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Denna avhandling sätter ord på flera fenomen i lärares alltmer digitaliserade yrkesvardag. I stället för att effektivisera, expanderar mängden roller och kontaktytor kraftigt och de digitala verktygen tar över styrningen av lärares tid. Det blir ett nät av strukturer som gör det svårare för lärare att arbeta som de skulle vilja.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR

Forskare: Johan Sandén Avhandling: Närbyråkrater och digitaliseringar. Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer Bakgrund: Fil. dr i företagsekonomi med inriktning på offentlig organisation och ledning. Masterexamen i offentlig förvaltning, kandidatexamen i statsvetenskap. Arbetar i dag som forskare inom företagsekonomi och offentlig förvaltning på Södertörns högskola Disputerade: 2021-10-22 vid Södertörns högskola

Omslag Skolporten nr 1/2022. — **Skolporten nr 1/2022.**

Skolportens magasin – nytt nr ute 11 februari 2022! INTERVJU: Forskaren och juristen Maria Refors Legge vill visa hur lärarnas vardag påverkas av skollagen. TEMA: Matematik för alla. 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Digitalisering Skolportens magasin Skolporten Lärarprofessionen Intervju Favorit

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med